Under min skoltid slog det mig att betygen gjorde att vi lÀrde för prov och inte för livet, vilket borde vara skolans uppgift.
PÄ den tiden var ÀndÄ avgÄngsbetygen ett viktigt dokument som visade dina kunskaper nÄgot sÄ nÀr rÀttvist. I alla fall sÄ rÀttvisa som betyg kunde bli utifrÄn de kriterier som fanns att tillgÄ.
NÀr man sökte till högre utbildningar var det betygen som avgjorde turordningen för den kvot elever som kom i pÄ betyg, vilket ingen ifrÄgasatte.
SÄ ska det Ànnu fungera, men betygen har fÄtt ett sÀmre vÀrde efter alla turer med de privata friskolornas glÀdjebetyg.
Nu senast var Handelshögskolans rektor Lars StrannegÄrd ute och ifrÄgasatte de betyg som sÀtts nu för tiden i förhÄllande till den kunskap eleverna har. Handels har börjat fundera pÄ att byta intagningssystem för den kvot som tas in pÄ betyg och i stÀllet gÄ över till intrÀdesprov.
Sen tidigare har det framkommit att högskolor och universitet fÄtt sÀtta in stödÄtgÀrder för elever dÄ deras förkunskaper inte hÄller den grundnivÄn som behövs för att kunna tillgodose sig utbildningen. Trots att elevernas betyg visat pÄ höga kunskapsnivÄer.
Att Handelshögskolans rektor nu ryter ifrÄn visar att det svenska betygssystemet inte hÄller den kvalitet man kan krÀva. StrannegÄrd gÄr till och med sÄ lÄngt att har kallar systemet för dysfunktionellt.
Handelshögskolans reaktion pÄ de glÀdjebetyg, eller den betygsinflation som bevisligen pÄgÄr vid betygssÀttning i gymnasieskolor runt om i landet kan fÄ lÄngtgÄende effekter. Handels Àr inte bara en av landets mest kÀnda högskolor utan Àven internationellt erkÀnd. Ett av skolans Masterprogram rankades som mycket högt pÄ Financial Times lista över vÀrldens bÀsta utbildningar.
NÀr Handelshögskolans rektor nu gÄr ut och kritiserar det svenska betygssystemet och funderar pÄ att ersÀtta den kvot av som tas in med betyg med ett antagningsprov ger det ringar pÄ vattnet internationell. Följden kan bli att svenska studenter inte kommer in pÄ utlÀndska utbildningar pÄ sina betyg.
Jag Àr övertygad om att glÀdjebetyg, eller betygsinflationen har kommit till pÄ grund av skolpengen. Skolornas ekonomi bygger pÄ att de fÄr mÄnga elever och i den konkurrens som finns om eleverna Àr betygen som sÀtts ett viktigt instrument. Kan skolor visa att just deras elever gÄr ut med höga betyg söker sig nya elever sjÀlvklart dit. Men det Àr inte bara skolpengen som intresserar. Kan skolor dra till sig högmotiverade elever minskar kostnaderna för stödundervisning vilket gör möjligheten till vinst Ànnu högre.
Jag anser att betygen gjort sitt i skolan. Jag var redan under min skoltid övertygad om att betygen stÀllde till problem. Det finns dessutom sÄ mÄnga andra bra sÀtt att handskas med antagning till högre studier som Àr det enda betygen anvÀnds till i dag.
Och, handen pÄ hjÀrtat, vilken arbetsgivare har det senaste Ärtiondet granskat betygen vid anstÀllningsförfaranden?
Nej betygen har tappat sin stÀllning i samhÀllet och nu nÀr betygen inte ens sÀtts pÄ ett korrekt sÀtt sÄ antagningen till högre studier blir rÀttvis sÄ Àr det dags att slopa dem helt.