Betygen har spelat ut sin roll och borde avskaffas

Skolbetyg har alltid varit ifrÄgasatta men den senaste tiden har kritiken mot betygssystemet varit stenhÄrd.

Matematik Àr ett av Àmnena dÀr eleverna i mÄnga gymnasieskolor fÄtt betyg som Àr betydligt högre Àn de kunskaper som de nationella proven visar att eleverna har.

Matematik Àr ett av Àmnena dÀr eleverna i mÄnga gymnasieskolor fÄtt betyg som Àr betydligt högre Àn de kunskaper som de nationella proven visar att eleverna har.

Foto: Jessica Gow/TT

Ledare2023-06-12 20:15
Detta Àr en ledare. PÄ hela Helagotland publiceras ledarartiklar frÄn GotlÀnningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Under min skoltid slog det mig att betygen gjorde att vi lÀrde för prov och inte för livet, vilket borde vara skolans uppgift.

PÄ den tiden var ÀndÄ avgÄngsbetygen ett viktigt dokument som visade dina kunskaper nÄgot sÄ nÀr rÀttvist. I alla fall sÄ rÀttvisa som betyg kunde bli utifrÄn de kriterier som fanns att tillgÄ.

NĂ€r man sökte till högre utbildningar var det betygen som avgjorde turordningen för den kvot elever som kom i pĂ„ betyg, vilket ingen ifrĂ„gasatte. 

SĂ„ ska det Ă€nnu fungera, men betygen har fĂ„tt ett sĂ€mre vĂ€rde efter alla turer med de privata friskolornas glĂ€djebetyg. 

Nu senast var Handelshögskolans rektor Lars StrannegÄrd ute och ifrÄgasatte de betyg som sÀtts nu för tiden i förhÄllande till den kunskap eleverna har. Handels har börjat fundera pÄ att byta intagningssystem för den kvot som tas in pÄ betyg och i stÀllet gÄ över till intrÀdesprov.

Sen tidigare har det framkommit att högskolor och universitet fĂ„tt sĂ€tta in stödĂ„tgĂ€rder för elever dĂ„ deras förkunskaper inte hĂ„ller den grundnivĂ„n som behövs för att kunna tillgodose sig utbildningen. Trots att elevernas betyg visat pĂ„ höga kunskapsnivĂ„er. 

Att Handelshögskolans rektor nu ryter ifrĂ„n visar att det svenska betygssystemet inte hĂ„ller den kvalitet man kan krĂ€va. StrannegĂ„rd gĂ„r till och med sĂ„ lĂ„ngt att har kallar systemet för dysfunktionellt. 

Handelshögskolans reaktion pÄ de glÀdjebetyg, eller den betygsinflation som bevisligen pÄgÄr vid betygssÀttning i gymnasieskolor runt om i landet kan fÄ lÄngtgÄende effekter. Handels Àr inte bara en av landets mest kÀnda högskolor utan Àven internationellt erkÀnd. Ett av skolans Masterprogram rankades som mycket högt pÄ Financial Times lista över vÀrldens bÀsta utbildningar.

NĂ€r Handelshögskolans rektor nu gĂ„r ut och kritiserar det svenska betygssystemet och funderar pĂ„ att ersĂ€tta den kvot av som tas in med betyg med ett antagningsprov ger det ringar pĂ„ vattnet internationell. Följden kan bli att svenska studenter inte kommer in pĂ„ utlĂ€ndska utbildningar pĂ„ sina betyg. 

Jag Ă€r övertygad om att glĂ€djebetyg, eller betygsinflationen har kommit till pĂ„ grund av skolpengen. Skolornas ekonomi bygger pĂ„ att de fĂ„r mĂ„nga elever och i den konkurrens som finns om eleverna Ă€r betygen som sĂ€tts ett viktigt instrument. Kan skolor visa att just deras elever gĂ„r ut med höga betyg söker sig nya elever sjĂ€lvklart dit. Men det Ă€r inte bara skolpengen som intresserar. Kan skolor dra till sig högmotiverade elever minskar kostnaderna för stödundervisning vilket gör möjligheten till vinst Ă€nnu högre. 

Jag anser att betygen gjort sitt i skolan. Jag var redan under min skoltid övertygad om att betygen stĂ€llde till problem. Det finns dessutom sĂ„ mĂ„nga andra bra sĂ€tt att handskas med antagning till högre studier som Ă€r det enda betygen anvĂ€nds till i dag. 

Och, handen pÄ hjÀrtat, vilken arbetsgivare har det senaste Ärtiondet granskat betygen vid anstÀllningsförfaranden?

Nej betygen har tappat sin stĂ€llning i samhĂ€llet och nu nĂ€r betygen inte ens sĂ€tts pĂ„ ett korrekt sĂ€tt sĂ„ antagningen till högre studier blir rĂ€ttvis sĂ„ Ă€r det dags att slopa dem helt. 

Gotlands Folkblad

Det hÀr Àr en ledare frÄn Gotlands Folkblad. Ledarsidan Àr oberoende socialdemokratisk.