Magasinet Fokus avslöjar hur Energimarknadsinspektionen hösten år 2021 anställde en klimataktivist för att skriva regelverk för de företag vars verksamhet hon tidigare varit delaktig i att sabotera (4/3). Det ska ha börjat 2016 när den aktuella klimataktivisten åkte till Tyskland för att genom att bryta mot lagen stoppa Vattenfalls brytning av brunkol. Någon oro för rättsliga konsekvenser fanns inte. ”Efter aktionen förra året var det ingen som polisanmäldes eller åtalades. De som bussades iväg fick åka via en polisstation men sedan hände inget mer”, förklarade hon för GP (10/5 – 16).
Radikaliseringen fortsatte och två år senare var hon en av initiativtagarna till en sittblockad i Göteborgs hamn, där aktivisterna till slut blev bortburna av polis. Detta fortsatte och Fokus berättar hur kvinnan i oktober 2019 var initiativtagare och talesperson för ytterligare en blockad av hamnen i syfte att protestera mot utbyggnaden av naturgashamnen. Hon försvarade då att ställa sig utanför lagen med ”kris i klimatförändringarna”.
Trots detta och trots att hon inte uppfyllde skallkraven blev hon anställd på Energimarknadsinspektionen. I annonsen krävdes bland annat erfarenhet från svensk myndighet samt arbete med gashandel. Fokus berättar att inget av detta fanns i kvinnans CV. Dock att hon säsongsarbetat på ett café, en kort tid som lärare samt att hon varit kampanjledare på Greenpeace. Det gjordes inte heller någon säkerhetsprövning.
Detta är andra gången på relativt kort tid Fokus avslöjar hur aktivister fått anställning på myndigheter. Förra gången handlade det om en rebellmamma som fått arbete på Energimyndigheten. Som tur var avslutades hennes provanställning.
Det går givetvis att skratta åt det ironiska i att först bryta mot lagar man själv anser vara orättfärdiga och sedan jaga en statlig anställning för att skriva regler åt andra. Aktivism bygger ju på idén att vissa lagar är moraliskt illegitima och därför kan överträdas, medan rollen som statstjänsteman bygger på motsatsen: att lagar och regelverk ska vara neutrala och gälla för alla oavsett vad de tycker.
Allvarligare är att i takt med att ju mer omfattande och detaljerade regelverken blir, desto mer ökar myndigheternas makt över samhället. Och ju mer makt myndigheter får, desto mer attraktiva blir de för människor med egen agenda. Om vi inte skyddar myndigheterna mot privata övertygelser öppnar vi dörren för en tyst aktivism där lagstiftning och tillsyn används som verktyg för att ändra samhället utanför de demokratiska processerna.
Demokratin bygger på att de folkvalda styr och myndigheterna verkställer. Om aktivister tillåts kapa myndigheter för sina egna syften, undermineras den ordningen. Staten ska vara en garant för rättvisa och opartiska beslut – inte en plattform för aktivister som vill driva sin agenda inifrån systemet.