Ledare: Det finns trots allt ett ljus i Sudersannas tunnel

När Länsstyrelsen i slutet av 2023 nekade Sudersannas restaurang på Sudersand fortsatt strandskyddsdispens ansåg jag att ägarna, Per och Birgitta Svedjer, borde överklaga beslutet. Det fanns enligt min uppfattning en del tveksamheter i Länsstyrelsens beslut. Men jag förstår samtidigt att ägarna valde att där och då ge upp. 

I ett liknande strandskyddsärende på södra Gotland tog det två år och en massa resurser i form av advokathjälp innan ägarna till puben i Fide fick rätt. Det är få småföretag som har de resurserna och det tålamodet. I Fide kunde bolaget trots allt fortsätta med sin normala verksamhet i det närmaste oförändrad, medan Sudersannas gick från välbesökt restaurang till en liten glasskiosk.

I mitt tycke borde Länsstyrelsen gett Sudersannas dispens, för att ge de som motsatte sig dispensen möjlighet att överklaga. Då hade det inte varit Länsstyrelsen som la krokben för en mer eller mindre försvarslös verksamhet, utan det hade skett först efter en juridisk bedömning i domstol. 

För det är så verkligheten ser ut. Småföretag har sällan råd att kämpa i flera år under tiden de inte ens får bedriva den verksamhet de hade sökt dispens för, så varje negativt beslut av Länsstyrelsen innebär så gott som alltid en nedlagd verksamhet.

Om jag får killgissa lite så tror jag att Sudersannas hade haft goda möjligheter att få rätt, om ägarna nu haft både resurser och tålamod att driva ett överklagande. Det är nog något som även den kända advokaten Thomas Bodström, sommarboende på Fårö, anser. För i vintras meddelade Sudersannas ägar att de med hjälp av Bodström tänkte ansöka om ny strandskyddsdispens. 

I en artikel på Helagotland från december förra året beskrivs att Bodström anser att Sudersannas "med tanke på hur utfallet blev", borde ha kopplat in en jurist vid förra ansökan. 

Men Bodström påpekar också att ”den förra ansökan var inte perfekt, så i den nya har vi försökt att utveckla argumenten till varför man ska få dispens”.

I artikeln meddelade Per Svedjer, en av Sudersannas ägare, att ”hoppets låga brinner ändå”.

Ni kan vara säkra på att jag kommer följa den nya strandskyddsprocessen med stort intresse.

Nu ljusnar det än mer för Sudersannas då Region Gotlands nya översiktsplan börjar anta sin slutlig form, något som bland annat Helagotland rapporterat om. I det förslag som nu ligger föreslås att delar av Sudersand ska bli ett så kallat LIS-område. 

LIS står för landsbygdsutveckling i strandnära lägen och är något som kan tas till för att öka möjligheterna till olika strandnära landsbygdsutvecklande verksamheter där det annars är svårt på grund av lagar och föreskrifter. Den del av den långa stranden som är tänkt till LIS-område rymmer bland annat den lilla strandplätt där Sudersannas verksamhet bedrevs. Det som är ännu bättre är att både regionen och Länsstyrelsen är överens om den del av förslaget som gäller Sudersand. 

Som det ser ut nu kommer det att bli ett LIS-område på en mindre del av Sudersand. Det kommer i sin tur att, på ett positivt sätt, påverka möjligheten för exempelvis Sudersannas att få strandskyddsdispens och därmed återvända med sitt populära koncept.

Nu ska man inte ropa hej innan det finns ett första beslut om strandskyddsdispens i LIS-området på Sudersand. Jag har, rätt eller fel, uppfattat att Länsstyrelsen och våra politiker ser lite annorlunda på hur stor påverkan ett beslutet LIS-område har på möjligheten för Länsstyrelsen att frångå strandskyddsreglerna och bevilja en dispens. 

I min värld, och politikernas, ska LIS innebära en mycket större möjlighet, men den tolkningen har jag inte uppfattat att Länsstyrelsen har. Därifrån har det påpekats att även om det finns ett beslut om LIS-område så är det de vanliga lagarna och reglerna som gäller. 

Om jag har rätt i mina farhågor så finns det risk för ännu fler nekande beslut och eventuella långdragna processer. 

Men jag hoppas jag har fel och att det ljus vi ser, i bland annat Sudersannas tunnel, kommer att lysa som junisolen när vi närmar oss sommaren.