Inte minst från landsbygdsminister Peter Kullgren (KD), som skrev på Facebook: ”När det gäller kostråden om rött kött råder det fortfarande oklarheter kring framför allt effekterna på svensk livsmedelsproduktion” (19/12 – 24)
Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström bemötte kritiken i en debattartikel. ”Livsmedelsverkets kostråd utgår från vad som är bra att äta för hälsan och vilar på en stark vetenskaplig grund” (NWT 9/5).
Det stämmer inte. Råden vilar på aktivism, ideologi och osäkra tolkningar av bristfällig forskning.
Grunden för råden är de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR). Arbetet har letts av en norsk forskare som i sin bok ”Mat mot cancer” uttrycker ett närmast missionerande köttmotstånd. Han har i princip rutinmässigt avfärdat kritik som lobbyism från lantbruket eller köttindustrin, och hävdat att ingen i gruppen representerar organisationer eller särintressen.
Det är fel. Flera medverkande bär på tydliga ideologiska motiv och uttalat motstånd mot animalieproduktion. En av dem har hungerstrejkat, deltagit i protester med Extinction Rebellion och upprepade gånger propagerat på X för att människor ska byta ut kött mot andra proteinkällor.
En annan är en miljöpartist som uttryckt sina samvetskval över att ha ätit fisk, och därigenom har släckt liv. ”Skönt att veta att det är ett avslutat kapitel”, skrev han i Aftenposten (31/1 2012). Han har också tillsammans med en partikamrat kritiserat ”köttindustrin” (Aftenposten 5/12 2022).
Huvudförfattaren till två centrala kapitel om hållbarhet är en vegan från en köttkritisk tankesmedja. På X har hon skrivit att ”en vegansk diet kan vara det bästa – och enda – sättet att rädda världen på”. Hennes slutsats i NNR är att det viktigaste för hållbarhet i Norden är att äta mindre kött, mejeriprodukter och ägg.
Slutsatserna var så svaga att verkliga hållbarhetsexperter valde att lämna arbetet. ”Den vetenskapliga nivån höll så låg standard att vi inte ville ha våra namn på produkten”, skrev två av dem i en debattartikel (Nationen 18/2 2023).
Det är lätt att förstå varför. De epidemiologiska studier som utgör grunden för rekommendationen att äta högst 350 gram rött kött i veckan lider av metodfel, selektiv dataanvändning och publiceringsbias. Ändå kallar Livsmedelsverkets generaldirektör detta för en ”stark vetenskaplig grund”.
Hon nämner också, i förbigående, vikten av en stark svensk livsmedelsproduktion. Ändå innebär kostråden att vi ska äta mindre av det vi är bra på att producera här, mjölk och nötkött, och importera maten i stället. Det är en märklig hållning i en tid när både beredskap och självförsörjning står högt på agendan.