Linder: "Gotlandshem kan byta till sig nya problem"

Jag tycker det är lite oklart vari styrelsens bristande förtroende för vd bestod. Det oroar mig.

Gotlandshems vd Elisabeth Kalkhäll hade bara en utväg och det var vägen ut.

Gotlandshems vd Elisabeth Kalkhäll hade bara en utväg och det var vägen ut.

Foto: David Skoog/arkiv

Ledare2021-04-09 05:55
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Gotlandshems vd Elisabeth Kalkhäll har avgått, hastigt och mindre lustigt. Men hon hade ju inte mycket val, efter att hon inför onsdagens styrelsemöte frågat om styrelsen hade fullt förtroende för henne och fått fel svar. Styrelsens förtroende är helt central för en vd.

Avgången skapar en del problem för styrelsen. Mest uppenbart problemet att rekrytera en ny vd. Frågan är vad man hoppas uppnå med det. Den 4 mars skrev jag en ledare med rubriken "Ägaren är ett större problem än Gotlandshem". Jag syftade då bland annat på att företrädare för politiken ofta har alltför högt ställda förväntningar på att bolaget ska kunna leverera nya bostäder som ligger i linje med deras politiska preferenser. Förväntningar som vilken vd som helst får svårt att leva upp till. Även om politiken vill ha "billiga" lägenheter som vanligt folk har råd med, så är det svårt att trolla med knäna och pressa byggkostnaderna. Speciellt när byggprojekten behäftas med fördyrande krav som dubbla avlopp och hård begränsning av antalet våningar. Det är ju inte som att alla andra i branschen betalar onödigt höga byggkostnader för sitt eget höga nöjes skull. Och när det gäller dyra nybyggen av lägenheter på landsbygden kan det naturligtvis också vara svårt att få kalkylerna att gå ihop på det sätt som en ansvarsfull vd vill se, vilket Gotlandshem visat bland annat i Slite.

Gotlandshem har också fått en hel del kritik av hyresgästerna, bland annat avseende hyresnivåer och hur parkeringsplatser har avgiftsbelagts et cetera. Men jag har ju inte på något sätt noterat att Gotlandshem eller Elisabeth Kalkhäll agerat på tvärs med styrelsens önskemål i dessa frågor. Så inför denna kritik borde väl styrelsen i så fall stått upp för sin vd.

Värre är det med arbetsmiljön och stämningen internt i bolaget, och den negativa uppmärksamhet som dessa förhållanden har orsakat. Som utomstående har man ju inte fått intrycket att dessa problem ordenligt har adresserats, åtminstone inte så att det fått effekt. Kanske finns här en uppgift som en ny vd kan ta sig an utan att belastas av det som varit. 

Men om styrelsen i själva verket önskar sig en vd som är mer beredd att åsidosätta andra hänsyn för att i högre grad leva upp till politikens önskemål om hur och var det ska byggas, så finner jag som medborgare och skattebetalare vd-skiftet huvudsakligen oroande.

Tiden får utvisa hur befogad en sådan oro är.