Enligt en ny utredning – Stärkt planering för en hållbar utveckling, SOU 2021:23 – så bör man minska kraven på parkeringsplatser i nybyggda bostadsområden. Ja, kommunerna ska inte behöva ställa krav alls på att det ska byggas parkeringsplatser. Se där, en ny nollvision för trafiken. Utredaren Johan Edstav säger i en kommentar till Ekot att:
– Man kan ha betydligt färre parkeringsplatser än vad man har i dagens planering. Det är stora besparingar som både den enskilde och samhället kan göra.
Besparingar, säger han. Kanske det, i byggfasen. Men till vilket pris? Var ska alla de bilar vara, som de som bor i bostäderna vill äga?
Det finns en stark önskan i politiken, att bygga bostäder för ett folk som är som politiken önskar att det vore. Ett folk av cyklande bilhatare, till exempel. Men det finns ju inget som tyder på att någon betydande del av allmänheten tänker ge upp bilismen. Bilen är ett alltför praktiskt verktyg, ett instrument för personlig frihet och flexibilitet, för att bara köras till skroten. En maskin som tar medborgaren var helt den vill – mellan arbete och hem, från ärende till ärende, till friluftsliv och andra fritidsaktivitet. Den kan köras till Burgsvik. Eller till Borås, vid vilken tid som färjan än anländer till fastlandet. Den fraktar hela familjen och ett fullt lastutrymme till sommarstugan eller drar husvagnen land och rike kring. Bilen är här för att stanna och industrin är mitt i en övergångsfas från att byta från fossila energikällor till andra. Om något så borde kraven på parkeringsplatser till nya bostäder skärpas.
Ta radhusområdet där jag växte upp, till exempel. Husen byggdes på 60-talet och varje bostad hade sitt eget garage och sin egen garageuppfart. Men med tiden tog nästan varje radhusägare i området en bit av sin trädgård på framsidan och konverterade ytan till p-plats för ytterligare en bil. Att ha mer än en bil i hushållet blir bara vanligare och vanligare.
Antalet personbilar per tusen invånare i riket är för närvarande 476, enligt Trafikanalys. För tio år sedan var det 461. Och under dessa tio år har det skrivits spaltkilometer om eldrivna transportcyklar, bilpooler och nya alternativa livsstilar. Men bilarna har blivit fler. Speciellt om man tar hänsyn till att befolkningen också har vuxit kraftigt.
Regionalt sträcker sig siffran för antalet bilar per tusen invånare från som lägst 399 i Stockholms län till som flest 611 på Gotland. Så på Gotland finns det verkligen dåligt stöd och underlag för att planera för bostadsområden där de boende inte har någonstans att göra av bilen. Eller bilarna.