En sjÀlvrannsakan inom borgerligheten har brutit ut, bland annat pÄ Dagens Nyheters, Göteborgs-Postens och Expressens ledarsidor. Har de liberala, ja nyliberala, reformerna som genomförts gÄtt för lÄngt?
Ăr det exempelvis lĂ€mpligt att företag driver skolor med skattepengar och kan ta ut vinst? SĂ„ Ă€r det ju inte nĂ„gon annanstans i vĂ€rlden.
Stiftelser och liknande, inte företag, kan driva skolor i andra lÀnder (med offentliga anslag och i vissa fall helt privat med höga avgifter) och Äterför pengar till verksamheten om överskott uppstÄr.
Om synen pÄ de som gÄr i en skola, eller snarare förÀldrarna, ska vara att de Àr medborgare eller att de Àr kunder ger en stor skillnad.
En medborgare fÄr finna sig i att den tillhandahÄlls en viss lösning och att kompromisser mÄste göras i verksamheten som erbjuds.
En kund pÄ en marknad har dÀremot alltid rÀtt. Personal, som lÀrare, blir i en skola driven av ett företag lÀtt till en försÀljare som mÄste tillfredsstÀlla kunden sÄ den inte blir missnöjd och byter butik (skola).
Liberalismen leder till en syn dÀr personer agerar pÄ en marknad och vÀljer optimal lösning för egen del.
Att det innebÀr en verklighet dÀr möjligheterna att kunna vÀlja Àr större i befolkningskoncentrationer Àn dÀr fÄ mÀnniskor bor förbises av föresprÄkare av liberala lösningar.
NÀr tidigare statliga inrÀttningar, som post, arbetsförmedling och andra, omvandlas till omrÄden för privata aktörer att agera pÄ uppstÄr samma mönster. De etablerar sig helst dÀr mycket folk finns.
Glesare bebodda omrÄden fÄr fÀrre aktörer med mindre möjligheter för de som bor dÀr att göra fria val.
Om det ska finnas ett utbud att vÀlja pÄ i glesbebodda omrÄden mÄste statliga subventioner ges till privata aktörer för att de ska finnas dÀr. Det krÀver att regler för det utformas och justeras kontinuerligt.
Eller sÄ mÄste ett statligt alternativ tillhandahÄlla en bastjÀnst i omrÄden dÀr privata aktörer inte vill vara. Verksamheten blir dÄ kostsam, eftersom en marknad som kan göra att det ekonomiskt gÄr runt dÀr inte finns.
De skattepengar som mÄste lÀggas pÄ (statlig) verksamhet dÀr blir hög per person.
Efter 1945 byggdes vÀlfÀrden ut, i skattefinansierad regi i stat och kommun. VÀlfÀrden blev konkret. Utbyggnaden av offentlig vÀlfÀrd avtog dock runt 1980.
Den borgerliga regeringen 1991-94 genomförde (ny-)liberala reformer som fick negativa effekter, exempelvis pÄ skolans omrÄde. Bland annat med betygsinflation, fokus pÄ marknadsföring av skolor snarare Àn undervisning och sÄ vidare.
Behov av att justera dessa nackdelar har uppstÄtt. GÀllande skolan kan en lÀmplig ÄtgÀrd vara att avsluta att företag fÄr driva dem.