Turister tar bilder på S:ta Karins kyrkoruin i Visby.
2024 ökade turismen i Sverige för tredje året i rad. Utöver att ökad turism indikerar att Sverige är ett attraktivt semestermål för såväl svenskar som utlänningar, signalerar många kommuner att den välsignade turismen också är en börda.
Larmen är inte nya. Under ett flertal år har diskussionen om turismens belastningar lyfts. I södra Europa har det hållits omfattande protester mot massturism. I Grekland, Spanien och Italien vill politiker begränsa besökarna som man menar driver upp boendekostnader, orsakar föroreningar och korkar igen kollektivtrafik. Protesterna är inte nya, men de har inte varit såhär högljudda förr. Att något behöver göras är uppenbart och det är en diskussion som också skulle behöva föras i Sverige.
Generellt är svenskar positiva till turister. I en ny rapport konstaterar Visit Sweden att branschen bara utnyttjar 60 procent av sin kapacitet. På årsbasis står fyra av tio kommersiella bäddar tomma. Samtidigt larmar ett flertal kommuner och regioner om att en ökad befolkning delar av året tär på kommunens faciliteter. I delar av nordöstra Skåne tog dricksvattnet slut under midsommarhelgen. På Gotland har man haft bevattningsförbud sedan april. De är inte ensamma om att ha problem med låga vattennivåer och hög belastning på VA-nätet. I norr har kommuner varnat för att vandringsleder utsätts för hårt tryck av en ökad mängd turister. För små kommuner blir det dessutom extra kännbart med en stor mängd turister som tar del av det kommunen har att erbjuda men inte bidrar med skatteintäkter.
Turistskatt är ett förslag som på senare år allt oftare återkommer som lösningen på kommunernas utmaningar. Men turistskatt vore kontraproduktivt, och ingen lösning på en komplicerad fråga. Verkligheten är inte så enkel och många av de investeringar kommunerna behöver göra hade de behövt göra även utan turister. Låga grundvattennivåer kan inte enbart skyllas på en mängd människor som samlats för att fira midsommar. Men regeringen bör se över vad man kan göra för att fler kronor från turisternas plånböcker ska gå tillbaka till kommunerna de semestrar i. Med turistskatt skulle dock såväl turister som näringsidkare bli förlorare i slutändan.
Ett ökat inflöde av människor i vissa områden bör främjas snarare än beskattas. Bransch- och arbetsgivarorganisationen Visita konstaterar samtidigt i den aktuella rapporten “När gästen betalar mer än notan” (19/6) att en avsevärd del av turismens överskott inte återförs till kommunerna de besöker utan tillfaller staten. Främst via moms. Pengar försvinner också till andra kommuner på grund av att säsongspersonal ofta är folkbokförda på annan ort. Även om det inte finns några enkla lösningar på en så pass komplex fråga lyfter Visita en rad intressanta förslag som momsväxling, där momsintäkter från turismen återförs, en återföring av den allmänna löneavgiften för sysselsatta i besöksnäringen och en reformering av det kommunala utjämningssystemet.
En borgerlig regering gör gott i att främja såväl besöksnäringen som att göra vad den kan för att motverka högre skatter och avgifter. Även om Sverige än så länge är förskonat från alltför dränerande massturism så bör regeringen ändå se över hur man bättre kan bygga upp en besöksnäring som uppfattas som positiv. Ett Sverige där de som bor på välbesökta platser tycker att turisterna är attraktiva och faktiskt ger något tillbaka mer än några kronor i dagskassan skulle främja turismen i Sverige än mer. Mer semester på hemmaplan vore bra för såväl ekonomin som klimatet.