LÄt inte corona ta kÄl pÄ kontanterna

Att det blir allt svÄrare att sÀtta in, hÀmta ut och betala med kontanter Àr ett övergripande samhÀllsproblem som behöver lösas.

Att det blir allt svÄrare att sÀtta in, hÀmta ut och betala med kontanter Àr ett övergripande samhÀllsproblem som behöver lösas.

Foto: Martina Holmberg/TT

Ledare2020-07-15 07:00
Detta Àr en ledare. PÄ hela Helagotland publiceras ledarartiklar frÄn GotlÀnningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Utfasningen av kontanter accelererar dÄ mÄnga butiker stoppar kontantbetalning pÄ grund av rÀdsla för smittspridning. Den rÄdande coronapandemin riskerar att bli dödsstöten för kontantbetalningar i Sverige. Det varnar riksbankschefen Stefan Ingves och förste vice riksbankschefen Cecilia Skingsley för i en debattartikel i Aftonbladet (12/7).


Flera företag, frÀmst inom affÀrsnÀringen, har slutat anvÀnda kontanter eller uppmanar sina kunder att inte anvÀnda dem för att minska risken att sprida coronaviruset. Trots att det inte finns nÄgot som tyder pÄ att viruset sprids via sedlar eller mynt. NÄgot som bÄde FolkhÀlsomyndigheten och Riksbanken har informerat om.


Denna obefogade virusrÀdsla spÀr pÄ en redan lÄngtgÄende utveckling mot ett kontantlöst samhÀlle. AnvÀndningen av kontanter har rasat sedan nya digitala betalmedel blivit tillgÀngliga. Enligt en Riksbanksrapport frÄn förra Äret (7/11) genomfördes bara tretton procent av alla betalningar Är 2018 med kontanter. I takt med det har allt fler butiker och banker slutat ta emot sedlar och mynt. Senast 10 juli lade Nordea ned kontanthanteringen pÄ de tvÄ sista kontor som Ànnu hade det.


Förlusten av kontanter som betalningsmedel Àr ett problem dÄ det Àr fortfarande mÄnga mÀnniskor, i synnerhet Àldre, som inte kan eller vill övergÄ till digitala betalningar. De mÄste ocksÄ kunna handla med sina pengar. Sedlar och mynt Àr legitima betalningsmedel och ska dÀrför kunna anvÀndas.


Dessutom Àr det en beredskapsrisk om hela samhÀllet Àr för beroende av kontanter. Vid störningar av elnÀtet eller internet blir transaktioner omöjliga att genomföra. SÄdana störningar kan uppstÄ som olyckshÀndelser eller i vÀrsta fall pÄ uppdrag av frÀmmande makt. DÄ mÄste mÀnniskor fortfarande kunna ha kontanter som ett anvÀndbart alternativ. En övervÀldigande majoritet av befolkningen vill ocksÄ att sÄ ska vara fallet.


Ingves och Skingsley uppmanar riksdagen att införa krav pÄ butiker och andra samhÀllsviktiga sektorer att ta emot kontanter som betalningsmedel. Förslaget Àr en uppföljning av ett nyligen infört krav pÄ att större banker mÄste erbjuda vissa kontanttjÀnster. En sÄdan reglering vore dock fel vÀg att gÄ.


Det Àr lÄngt ifrÄn sÀkert att det skulle ha avsedd effekt. Fallet Nordea illustrerar detta eftersom banken kunde stÀnga ned sin kontorsbaserade kontanthantering trots de nya reglerna. Dessutom Àr det mycket dyrt med kontanthantering, vilket ju Àr skÀlet till att mÄnga företag har slutat ta emot dem. Ett lagkrav skulle dÀrför slÄ hÄrt mot mÄnga företag, i synnerhet mindre butiker.


Att det blir allt svÄrare att sÀtta in, hÀmta ut och betala med kontanter Àr ett övergripande samhÀllsproblem som behöver lösas. Men den lösningen Àr inte tvingande krav pÄ enskilda butiker. Under coronapandemin Àr det dock butikernas ansvar att inte hindra mÀnniskor frÄn att betala, med felaktig rÀdsla för smittspridning som ursÀkt.