Uppdaterad
Den gotländska skolan står inför en enorm utmaning. Inte mindre än 93 procent av lärare och förskollärare ska bytas ut till och med 2033. Nu gäller den beräkningen från 2018 så några lärare kan redan vara utbytta, men den stora utmaningen ligger ändå framför oss. Allt detta och mycket därtill kan man läsa i den utredning som utbildnings- och arbetslivsförvaltningen överlämnade till barn- och utbildningsnämnden, BUN, i tisdags.
I rapportdirektiven som regionfullmäktige beslutade i juni 2019 ligger tyngden på att det ska sparas pengar, men på ett sätt så man ändå kan bibehålla nuvarande kvalitet. En kvalitetsambition som kan ses som låg då det finns skillnader mellan skolornas resultat som borde jämnas ut genom att öka kvalitén där det behövs utan att sänka den på andra skolor. Men hur viljan att minska skolans kostnader ska kunna uppfyllas när den stora utmaningen handlar om att göra den gotländska skolan så attraktiv lärare vallfärdar till vår ö blir intressant att se. Gotland har speciella förutsättningar och måste på grund av dem höja sig över mängden. Speciellt då det råder lärarbrist i hela landet.
Det är i det närmaste omöjligt för en lärare att bo på fastlandet och jobbpendla till någon skola på ön. För en ensamstående kan steget över Östersjön vara relativt lätt, men när det finns andra i familjen att ta hänsyn till blir det steget svårare. Då måste Gotland inte bara attrahera lärare utan även lärarens familj.
Men det BUN har ansvar för och behöver göra är att skapa rätt förutsättningar för att attrahera lärare till våra skolor. Då behöver löner och andra villkor vara konkurrenskraftiga, men skolorna behöver också ha en arbetsmiljö som inte avskräcker. Med god arbetsmiljö räknas inte bara lokalernas utformning in, utan även den psykosociala arbetsmiljön. Bra ledarskap, bra kollegor som tillsammans hjälps åt att utveckla varandra och utbilda eleverna är förutsättningar som inte får glömmas bort.
Jag tror att BUN behöver lämna tanken på sparandet bakom sig för att kunna attrahera lärare att välja Gotland.
Visst kan det te sig enkelt och som en snabb besparing att lägga ner skolor som har höga hyreskostnader, men oftast beror det på att dem är nybyggda och då även bättre anpassade för dagens skolverksamhet.
Men visst finns det möjligheter att effektivisera skolverksamheten bland annat genom ny teknik. Men hur långt den digitala utvecklingen kan gå och hur mycket man eventuellt kan spara in med ny teknik det får framtiden utvisa. I närtid, september, blir det mer intressant att se vad skolutredningen kommer med för förslag till förändring av skolorganisationen för att övervinna det enorma rekryteringsbehov som finns.