I Simon Bendelins artikelserie âLĂ€net med lĂ€gst lönerâ som publicerats pĂ„ Helagotland.se kunde vi den 13/2 lĂ€sa om det svala intresset Ă€r hos öns arbetsgivare att Ă„tgĂ€rda Gotlands lĂ„ga lönelĂ€ge. Den frĂ„gan Ă€ger de helt sjĂ€lva, men enligt bĂ„de Svenskt NĂ€ringslivs regionchef för Stockholm och Gotland, Olle Karstorp, och TillvĂ€xt Gotlands, Maria Eliadis Alvermark, Ă€r det ingen frĂ„ga som diskuteras bland arbetsgivare pĂ„ Gotland.
Det Ă€r egentligen mĂ€rkligt att de gotlĂ€ndska arbetsgivarna ser rekryteringen av kompetent personal som ett problem samtidigt som de inte verkar intresserade av att ge lönerna en skjuts uppĂ„t. PĂ„ Gotland Ă€r det mycket troligt att problemen hĂ€nger ihop, vilket Ă€ven Maria Eliadis Alvermark Ă€r inne pĂ„. I artikeln jag nĂ€mnde ovan sĂ€ger hon att âskulle man undersöka varför folk inte vĂ€ljer Gotland, ja dĂ„ skulle nog lönerna komma i toppâ. I samma mening sĂ€ger hon ocksĂ„ âAtt folk vĂ€ljer bort Gotland pĂ„verkar den viktiga kompetensförsörjningen negativtâ.
Att Gotlands arbetsgivare Är efter Är pekar pÄ att just kompetensförsörjningen Àr mycket problematisk, samtidigt som de sitter pÄ en viktig del av lösningen sjÀlv, och inte gör nÄgot, kÀnns inte entreprenörsmÀssigt.
Men jag Àr inte förvÄnad. De arbetsgivare jag har erfarenhet av höll mycket hÄrt i lönekontot, och sÄ verkar det Àven vara pÄ Gotland. Generellt kan man pÄstÄ att arbetsgivare föredrar lÀgre löner och en svag eller helt stillastÄende utveckling framför högre löner och snabb utveckling av sina produkter eller tjÀnster.
HÀr pÄ Gotland ser jag arbetsmarknadens utformning som ett stort problem. BesöksnÀringen har sÄ mycket gratis av Gotland som besöksort. Lummelundagrottan, Hoburgsgubben och raukarna pÄ Langhammars behöver inte utvecklas i nÄgon större takt, snarare tvÀrtom. Det har naturen redan fixat och vi Àr nog mer oroliga över att exploateringen ska förstöra besöksobjekten.
Att dÄ driva en restaurang eller ett hotell Àr ett relativt sjÀlvspelande piano. De behöver inte utvecklas som egna resmÄl, Àven om de sÀkert skulle mÄ bÀttre om sÄ skedde. Det rÀcker med den personal de kan fÄ ihop utan att för den skull riskera att höja lönerna för den fasta personalen. Med viss reservation. Att besöksnÀringen som bransch Àr stor pÄ Gotland gynnar dÀrmed inte löneutvecklingen generellt.
Jag har skrivit det förut och hÄller fast vid att Gotland behöver en mer balanserad arbetsmarknad och betydligt mer industri för att fÄ upp lönerna.
Regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S) pÄpekar i artikelserien att det Àr viktigt att du som anstÀlld gÄr med i facket. NÄgot jag skriver under pÄ. Fackets styrka Àr dess medlemmar och pÄ en arbetsplats dÀr facket Àr svagt blir löneutvecklingen ocksÄ svag. Det Àr i alla fall mina erfarenheter frÄn de LO-förbund jag har erfarenhet av.
Payex Ă€r en av arbetsplatserna pĂ„ Gotland dĂ€r det pĂ„stĂ„tts vara lĂ„ga löner jĂ€mförelsevis med fastlandet. Om det stĂ€mmer Ă€r det utifrĂ„n mina erfarenheter ett bra utgĂ„ngslĂ€ge för löneförhandlingar. Inget Ă€r givet men varje orĂ€ttvisa den fackliga organisationen kan pĂ„visa ger arbetsgivaren problem att hĂ„lla ner lönerna. Men en kommentar som Ă€ven artikelförfattaren, Simon Bendelin, lyfter i sin krönika, Ă€r den frĂ„n Finansförbundets klubb inom Payex. âNu mĂ„ste vi ocksĂ„ betĂ€nka att koncernen har sin största verksamhet pĂ„ fastlandet, som har högre lönesĂ€ttning i sigâ.
NÀr fackliga företrÀdare ser de lÄga lönerna pÄ Gotland som nÄgot deras medlemmar fÄr leva med ökar inte chansen till bÀttre löner. Det ökar inte trycket pÄ arbetsgivarna att se de lÄga lönerna som det problem det Àr för bÄde deras verksamheter som hela Gotlands möjligheter att trygga kompetensförsörjningen.