Ledare: Kräklingbo förskola får nu kontinuitet

För en vecka sedan skrev jag om hur beslutet om Kräklingbos förskola skulle kunna ses som ett lackmustest för Region Gotlands styre. Har det en god bas eller är det surt? Sedan dess gjorde först utbildnings- och arbetslivsförvaltningen bedömningen att politikerna inte alls borde bevilja ansökan om att bedriva förskolan i Kräklingbo i privat regi. Men under tisdagen valde politikerna i barn- och utbildningsnämnden att göra en helt annan bedömning. De sade ja, trots förvaltningens invändningar.

Oscar Lindster (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, förklarade för Helagotland:

– Förvaltningen har stått för ett gediget arbete och underlag men vi har i nämnden gjort en annan bedömning och valt att bevilja ansökan då vi ser att det är just sådana här initiativ som vi behöver stötta för en levande landsbygd och möjligheten att bo och leva över hela Gotland.

För P4 Gotland påpekade han också att beslutet var enhälligt.

När hela nämnden är överens blir man kanske något mindre imponerad av att båda Socialdemokraterna och Moderaterna, som i grunden ofta har olika grundinställning till privata lösningar, kunde hålla ihop. Men å andra sidan lyckades man vara överens trots att tjänstemännen avrådde. Om samsynen i det aktuella fallet hade varit skralare så hade det definitivt kunnat bryta upp enigheten.

Det har lyfts fram som ett hinder för privat drift av förskolan i Kräklingbo, att den skulle bedrivas under samma tak som en kommunal skola. Det tycker jag är att konstruera ett hinder som egentligen inte finns. Oavsett verksamheternas driftsformer, så är det två olika verksamheter som måste hitta former för att samexistera. Annars är det väl egentligen inte konstigare än att en hyresvärd kan ha två olika hyresgäster.

Det är stor skillnad på om man letar efter skäl att säga nej eller om man söker anledningar att säga ja. I det här fallet tycker jag att barn- och utbildningsnämnden har fattat ett klokt och pragmatiskt beslut som stämmer väl överens med önskemålen i lokalsamhället och innebär minst omställningar för dem som är berörda och får behålla den personal och de relationer de redan är bekanta med.

Dessutom besparar Regionen sin egen organisation den svåra uppgiften att på kort tid, inom loppet av bara ett par månader, bygga upp en ny och välfungerande egen verksamhet med ny personal.

I själva verket tycker jag att nämnden fattat ett säkrare och mera hållbart beslut, än om man valt att gå på förvaltningens linje.