Ledare: Konsumenter luras att betala överpris för undermåliga varor

Få saker angår oss lika mycket som maten vi äter. Konsumenter förväntar sig att den är säker, att den är vad den utger sig för att vara och – med rätta – att man inte blir lurad när man är och handlar i butiken eller äter på restaurang. Det är rimliga förväntningar. Men i höstas tecknade en statlig utredning om livsmedelsfusk (SOU 2024:44) att kundernas förväntningar inte alltid stämmer överens med verkligheten. 

Matfusket har vuxit till att omfatta en miljardindustri där oseriösa aktörer utnyttjar systemets brister för att vilseleda konsumenter. Importerat kött säljs som svenskt, ekologiska produkter är långt ifrån ekologiska, och billiga råvaror ersätter de dyrare som anges på innehållsförteckningen. Inte sällan handlar det om rent bedrägeri, där företag medvetet fuskar för att pressa priser och maximera vinster. I slutändan är det kunderna som betalar – både i pengar och i förlorat förtroende för livsmedelsbranschen.

Samtidigt har myndigheterna svårt att sätta stopp för utvecklingen. Sekretessregler förhindrar informationsutbyte mellan myndigheter, vilket gör det lättare för oseriösa aktörer att fortsätta fuska ostört. Följderna är att seriösa företag missgynnas, konsumenter luras att betala överpriser för undermåliga varor – och den organiserade brottsligheten får större spelrum i en marknad där risken att åka fast är låg men vinsterna är enorma.

Hur illa det faktiskt kan vara skildras i romanen Dött kött (2024), skriven av just en av utredningens sekreterare. Romanen bygger på författarens erfarenheter som livsmedelskontrollant och rymmer exempel som är minst sagt häpnadsväckande. Bland annat skildras en restaurang där personalen skrapade matrester från kundernas tallrikar och återanvände resterna i lunchbuffén. Eller en skåpbil från andra sidan Östersjön, lastad med okylda slaktkroppar på väg till en svensk matbutik.

Sedan den 1 mars 2025 måste restauranger, precis som butiker länge har gjort, kunna informera om köttets ursprungsland. Det är en lagändring som förhoppningsvis inte bara kan öka medvetenheten hos svenska konsumenter, utan också sätta press på restauranger att se över sina leverantörskedjor – särskilt när det gäller utländska livsmedel. 

Men märkning räcker inte. Myndigheterna måste skärpa kontrollerna och sanktionerna mot de företag som upptäcks vilseleda sina kunder. Samtidigt har konsumentmakten en viktig roll att spela. Genom att fråga om ursprung, ställa krav på restauranger – som i sin tur tar det vidare till leverantörer – kan trycket leda till en högre kvalitet i livsmedelskedjan. 

Trots att regeringen har en utredning på drygt 700 sidor på sitt bord har den ännu inte gått vidare med förslagen. Det är synd. Att komma till rätta med fusket handlar inte bara om att skydda konsumenterna från att bli lurade, utan också om att säkerställa en rättvis livsmedelsmarknad där företag som gör rätt för sig halkar efter en liten andel företag som lurar konsumenter att betala för något de inte får, och än mindre för något de aldrig skulle ha valt om de kände till sanningen.