Ledare: Kommunerna en första försvarslinje

Säkerhetspolisen varnar nu för fortsatt allvarliga brister i kommuners och myndigheters hantering av hemliga uppgifter.
Bristerna framkommer av en inventering av kommuners och myndigheters säkerhetsarbete som Säpo just nu genomför (SR, 27/7). Två identifierade problem är otillräckliga interna analyser av säkerhetsarbetet och hanteringen av säkerhetsskyddade upphandlingar. Uppgifterna om brister på många myndigheter är inte nya. Till exempel uppmärksammades de i Säpos senaste årsbok (26/3). Därför är det ännu allvarligare att problemen fortfarande finns kvar.
Problemet är att sårbarheterna i systemet har ökat genom att skyddsvärden i dag hanteras av fler verksamheter än tidigare. Samtidigt har digitaliseringen förenklat åtkomsten för främmande makt. Enligt Anna Sjöberg, chef för Säpos säkerhetsavdelning, krävs bättre kunskap hos kommuner och myndigheter om vilka hot och sårbarheter som finns. Framför allt om hur enskilda skyddsvärden kan utnyttjas i kombination med andra uppgifter.

På kommunal nivå kan det kanske vara särskilt lätt att underskatta säkerhetsriskerna. Men kommuner liksom andra myndigheter hanterar många skyddsvärda uppgifter, vilket också innebär att de ska hanteras som sådana. Och flera samhällsviktiga verksamheter, såsom vattenförsörjning och hälso- och sjukvård, är kommunala och regionala ansvarsområden. Även det andra identifierade problemet, offentliga upphandlingar, är vanlig kommunal verksamhet.
Hur illa det kan gå om säkerhetsarbetet nedprioriteras visas av den största säkerhetsskandalen i modern tid: Transportstyrelsens IT-upphandling som avslöjades 2017. I grunden handlade det om något så banalt som driften av IT-system, men ledde ändå till att mängder av säkerhetsklassad information låg tillgänglig för främmande makt. Den kunde till och med utgöra fara för Sveriges hemliga agenter.

Den goda nyheten är dock att det är relativt enkelt att stärka säkerhetsarbetet. I grunden handlar det om att skapa medvetenhet hos alla berörda anställda om vikten av säkerhet och hur skyddsvärdena ska hanteras. Anna Sjöberg menar att det måste skapas en god säkerhetskultur på myndigheten, som sträcker sig upp till högsta ledningen.
Om ledningen ska föregå med gott exempel lämnar tyvärr regeringen mycket i övrigt att önska. När nu tre år har gått sedan Transportstyrelseskandalen har flera inblandade fortfarande framträdande roller. Både och Ann Linde (S) och Anders Ygeman (S) är till exempel statsråd, den senare med ansvar för just digitalisering. Där vägrar han för övrigt fortfarande sätta ner foten mot kinesiska Huaweis inblandning i Sveriges kommande 5G-nät.
I väntan på mer kraftfulla säkerhetsåtgärder från regeringen kan kommunerna gå före och säkra sina egna skyddsvärden. Varje kommun kan skapa en god säkerhetskultur i den egna verksamheten. Det krävs bara att ledande politiker tar sitt ansvar.