Ja, det är bekvämt att betala med ditt kort, din telefon eller din smartwatch. Kanske drömmer du till och med om ett inopererat datachip i handleden. Men vad händer när systemen ligger nere? Det fick de som handlade på ICA i söndags erfara (Hela Gotland 18/5). Det interna systemet fungerade inte och det gick bara att betala med kontanter eller Swish, i de butiker som accepterar det.
Om problemet är större kanske endast kontanterna duger, som när delar av elsystemet i Spanien, Portugal och delar av Frankrike nyligen kraschade, och 57 miljoner människor stod utan el (Expressen 29/4). Trafiken stannade, affärer tvingades stänga, betalsystem havererade och sjukhus fick gå över till reservkraft. I över ett halvt dygn var dessa områden utan el. Vittnesmål på sociala medier pratar om köttbutiker som improviserade grillningar på gatan med köttet som annars skulle blivit förstört och tog jämna pengar för en tallrik. Folk som inte kunde laga mat hemma på grund av elavbrotten var glada och nöjda. Ett bra sätt att hantera en kris.
Situationen i södra Europa säger något om elsystemet, och det kräver absolut en översyn. Men betalsystemen är känsliga på flera sätt än att bara strömmen går. Det har varit en del uppmärksammade fall av datahacking som resulterat i att butiker behövt stänga alla kassor utom just de som kan hantera kontanter.
Vi minns när Coop-butikerna för några år sedan stängde ned runt om hela landet, efter det att matkedjans IT-leverantör utsatts för en hacker-attack och kassa-systemen slutat fungera (SVT 14/7). Störningarna drabbade även Apotek Hjärtat, SJ och bensinkedjan St1. Det digitala betalsystemet Swish utsätts regelbundet av försök till störningar. I förra veckan låg tjänsten nere vid två olika tillfällen, varav den ena i flera timmar (Aftonbladet 15/5).
Det är just den här känsligheten våra betalsystem uppvisar som gör det extra viktigt att bevara kontanterna. Det är trots allt ett beprövat betalningsmedel som inte alls påverkas av vare sig hackers, strömlöshet eller andra kriser. Värdet av sedeln eller myntet står klart och tydligt på framsidan. Den enda svårigheten kan vara ifall den på andra sidan av transaktionen inte har kontanter för att ge växel. Det kan man lösa på spanskt vis, ta jämna pengar för varan eller tjänsten. Men då måste man även lösa problematiken runt Skatteverkets krav på kassaregister – ett mycket svenskt problem – så att det finns undantag i händelse av kris eller krig. .
Och för att kontanter ska kunna vara ett gångbart betalningsmedel i kris eller under höjd beredskap, måste det fungera smidigt och hållbart i vardagen. Däri ligger utmaningen. Infrastrukturen för kontanthantering måste finnas och användas. Det börjar med att lagstifta om att alla som tar emot en betalning, måste ta emot kontanter, inte minst våra banker. Det hjälper även de som av olika skäl står utanför den digitala världen.