Utrikeskrönika
Inget parti har i förbundsrepublikens historia förknippats så starkt med förbundskanslerposten som kristdemokraterna. Nu befinner sig dessutom huvudkonkurrenten, socialdemokratiska SPD, i en existentiell kris. Röstandelen halverades mellan 1998 och det senaste valet 2017, och i årets mätningar ser det ännu sämre ut – omkring 15 procent.
Men det har skett något nytt i det tyska politiska landskapet som kan hindra kristdemokratiska CDU från att än en gång vinna kampen om kanslersämbetet. Det är en exceptionell framryckning av miljöpartiet Die Grünen. I senaste valet fick partiet 8,9 procent av rösterna, mindre än både liberala FDP och högerpopulistiska Alternative für Deutschland. I en sammanvägning av aktuella opinionsmätningar har Die Grünen nu stöd av 21 procent av väljarna, lika stort som FDP och AfD tillsammans. Kristdemokraterna är bara åtta procentenheter större.
Mot denna bakgrund är det inte bara av teoretiskt intresse att även de gröna för första gången har utsett en kandidat till förbundskansler, Annalena Baerbock. Kandidaturen bygger uttalat på att bryta med det förgångna: ”Jag har aldrig varit förbundskansler, inte minister heller”, sa Baerbock. ”Jag står för förnyelse. Status quo får andra stå för.”
I medierapporteringen har uppmärksammats att Baerbock innebär förnyelse i så måtto att hon är ung och kvinna. Utöver Laschet konkurrerar hon även med socialdemokraternas kandidat, finansministern Olaf Scholz, 22 år äldre än Baerbock.
Men innehållsmässigt står Die Grünen med Baerbock i spetsen minst lika mycket för en ny kurs. Investeringar i vägar ska till exempel styras om till järnväg och cykelbanor. Städerna ska få mer möjligheter att reglera biltrafiken och dela in det offentliga rummet på så vis att bilar inte ska förekomma i vissa delar. Gentemot omvärlden vill partiet forma en klimatutrikespolitik. Målet att medlemsländer i Nato ska lägga två procent av bruttonationalprodukten på försvar tar de gröna avstånd ifrån. Till skillnad från den nuvarande regeringen vill de gröna avbryta bygget av gasledningen Nord Stream 2.
Extra intressant blir det av att det troligen inte kommer att räcka med en koalition av två partier. Kristdemokrater och miljöpartister uppnår tillsammans en knapp majoritet, men i övrigt måste det till minst tre partier. Dagens regeringskoalition, en ”stor koalition” av kristdemokrater och socialdemokrater, samlar enligt undersökningarna bara omkring 45 procent av väljarna. Samtidigt är det svårt att se en koalition där Die Grünen blir den dominerande kraften. En allians av socialdemokrater, vänsterpartier och miljöpartister får inte ihop någon majoritet som det ser ut idag.
Jämfört med andra länder som Frankrike och Italien har Tyskland haft en stillsam utveckling av partilandskapet under 2010-talet. Men en utveckling har det varit, och 2021 slår den igenom med full styrka.