Behöver elvägen leda rakt in i vägarbeten?

Gotlands roll i utvecklingen av elvägar ser ut att få ett onödigt stökigt slut.

Är vägarbeten en principsak numera?

Är vägarbeten en principsak numera?

Foto: Jimmy Karlsson/arkiv

Ledare2022-02-24 05:30
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Gotlands experimentella kontaktlösa elväg får efterföljare runt om i världen. Sveriges första permanenta elväg ska byggas mellan Örebro och Hallsberg. Det tillkännagjordes i somras och den ska enligt plan vara klar 2025.

Även om projektet finansierats av Trafikverket så är det israeliska företaget Electreon som ligger bakom tekniken, där induktiv laddning i fordonet framkallas när det passerar över laddspolar som ligger under asfalten. Parallellt med det gotländska projektet testas två elvägar i Tyskland och en i Italien. Och nyligen tillkännagjorde Electreon att företaget ska skapa en kontaktlös elväg – USA:s första – i en av bilismens huvudstäder: Detroit i Michigan.

Är elvägar framtiden? Det finns absolut fördelar, som att man minskar behov av laddstolpar och tid för laddning. Dessutom borde behovet av resurskrävande batterier för lång aktionsradie bli mindre än det hade varit utan elvägar. En nackdel är förstås att det ställer fördyrande krav både på vägarna och på fordonen, när de ska inkorporera den nya teknologin.

Framtiden får utvisa om denna teknologi kommer att visa vägen mot framåt, eller om den utgör en återvändsgränd.

För Gotlands del tycks elvägen dock leda in i ett vägarbete. När experimentet är över så ska även den gotländska elvägen bli historia. Och den teknologi som testats ska inte heller ligga kvar under vägbanan. Det berättade Jan Pettersson, Trafikverkets programchef för elektrifieringen, för Helagotland i december. Projektet har genomförts via en så kallad förkommersiell upphandling, som gör att man i samband med forsknings- och utvecklingsprojekt slipper den gängse upphandlingslagen. Vilket i det här fallet tydligen ska göra att teknologin under vägbanan måste bort efter att testet är slutfört:

– Juridiskt sett är det helt korrekt att riva upp anläggningen när vi har testat klart. Det vi gör är att forska och demonstrera teknik. Vi har skaffat oss en massa kunskap. Sedan river vi upp, tar bort och lär oss avrusta.

Det där med att lära sig att avrusta klingar rätt ihåligt. Även om teknologin är ny är det väl inte avancerat att bryta upp vägen och avlägsna den. Däremot besvärligt och en olägenhet för dem som behöver Lummelundsväg.

Ett vägarbete för att anlägga den. Ytterligare ett vägarbete för att avlägsna den. På Gotland verkar ju elvägar inte underlätta kommunikationerna. Inte hittills i alla fall.