När avtalet mellan CMP och regionen undertecknades fyra år innan själva kajen invigdes var det utifrån de uppgifter som fanns där och då. Jag kan själv tycka att ett hyreskontrakt som skrivs under innan det ens finns något att hyra ut inte känns tryggt. Nu var regionen sugen på att hyra ut kajen, så länge de fick täckning för de utgifter de då kunde se, samtidigt som CMP nog hade koll på vad deras inkomster skulle landa på.
Nu sju år efter att kajen invigdes står det klart att CMP visste vad de gjorde. Tillströmningen av kryssningsfartyg och kryssningsgäster har blivit betydligt större än regionen räknat med, och nu hävdar regionen företrädare att det innebär högre kostnader för regionen än de räknat med. Något jag har svårt att se. Till Helagotlan säger även regionens avgående tekniska direktör Patric Ramberg att ”i dagsläget motsvarar CMP:s hyra samtliga kostnader vi har för kryssningskajen – underhåll, avskrivningar och ränta”.
Möjligen kan fler fartyg en beräknat slita mer på kajen och fler besökare än beräknat kan slita på vägarna, men det slitaget som både fartyg och besökare gör är nog marginellt.
Jag tror inte att just den frågan hade gjort vare sig till eller från i det avtal som fullmäktige godkände i augusti 2014.
Vad som däremot ökar regionens kostnader är bygget av den bro, som jag på grund av dess färg den har i skisserna, har kallad Gotlands Golden Gate.
En bro över färjeleden blev till slut tvunget att bygga då Trafikverket inte gillade att det gick folk lite hur som helst på färjeleden som är under deras ansvar.
Varför den lösningen inte ingick i det ursprungliga bygget kan man ju undra men den frågan kräver en egen ledare.
Det vi nu kan konstatera är att bron kommer kosta regionen 2,8 miljoner kronor per år, i runda slängar. Detta enligt Patric Rambergs utsago.
Av den anledningen drog regionen igång en charmoffensiv och en förhandling där de försökte flörta till sig lite mer pengar av CMP. Men ack så de bedrog sig. Om regionens företrädare kände sig som Måns Zelmerlöw efter andra platsen i mello, eller om de studerat Donald Trumps förhandlingsteknik förtäljer icke historien men regionen tog i alla fall beslutet att säga upp avtalet med CMP.
I en första anblick känns det lite överilat då det tar en del tid för att få till ett nytt avtal, en ny upphandlad entreprenör eller ett eget övertagande, men med en uppsägningstid på åtta (8) år hinner man nog med allt ändå.
Sen kan man ju alltid undra om det var så smart att säga upp avtalet. Man har ju full täckning för allt som planerades från början och det var ju regionens mål. Allt utöver de kostnaderna tillfaller istället entreprenören vilket var en förutsättning för att någon ens skulle vilja driva kryssningsverksamheten.
Men vi vet i dag inte om ett nytt avtal blir lika bra, eller då bättre som regionen tänkt sig. Vi har i dag ingen aning om hur kryssningsverksamheten i Östersjön ser ut om sex år eller hur lån tid bort ett nytt avtal kan ligga.
De som föredrar trygghet brukar säga att de vet vad de har, men inte vad de kan komma att få.
Jag blir lite orolig för att regionen tagit ett förhastat beslut i besvikelsen av att CMP inte vill betala för Bron över färjeleden.