När flera negativa saker sammanfaller och dessutom gör varandra värre än de annars skulle vara brukar man kalla det för en perfekt storm. (Ursprungligen ett meteorologiskt uttryck.)
Det som Region Gotland nu råkat ut för kan absolut falla in under uttrycket. Gotland har sen lång tid tillbaka en från staten underfinansierad sjukvård.
Inflationen gör att alla kostnader ökar, dessutom har SKR och fackförbunden inom offentlig sektor gamla pensionsavtal som lever kvar som uppgraderas med inflationen.
Bara pensionskostnadernas ökningar är tillräckligt stora för att ställa till stora problem för regionen.
Men samtidigt som detta sker har vi en regering som prioriterar andra områden än vår välfärd, och drar ner på de sen tidigare relativt höga statsbidragen. Allt detta tillsammans förvärrar situationen på ett oroande sätt.
Det ekonomiska läget för regionen är krisartat. Den ljusning som man såg inför förra årets budgetberedning verkar nu dröja och det kapital som blev över efter den S-ledda regeringens stödpaket under pandemin börjar sina.
De gotländska politikerna är helt eniga, regionens framtida ekonomi hänger på en skör tråd. Får Region Gotland ingen kompensation för alla merkostnader det innebär att vara en ö-region kommer man inte kunna garantera att skola, vård och omsorg lever upp till de kvalitetskrav som verksamheternas olika lagar kräver.
Politiska företrädare från regionen har under många år försökt få regeringar av olika färg att förstå läget. Ibland med ytterst begränsad framgång, men oftast helt utan resultat. Men nu med tre olika undersökningar som visar vilka merkostnader ö-läget medför att hänvisa till och en ekonomisk verklighet att peka på verkar regeringsföreträdare äntligen få upp ögonen.
I dagarna besökte hälso- och sjukvårdsministern Acko Ankarberg Johansson (KD) Gotland och från regionens sida var man inte sena att ta tillfället i akt för att informera ministern om läget.
Efter mötet förklarar Ankarberg Johansson för Helagotland.se att: ”När det händer något kan de, regionerna på fastlandet (reds anm), kompensera varandra på olika sätt. Det kan man inte göra när man är en ö.”
Hälso- och sjukvårdsministern tror inte att det regionala utjämningssystemet, som nu är under utredning, kommer att lösa Region Gotlands problem.”
Här tror jag att man måste tänka på ett annat sätt och där har Region Gotlands samlade politik skickat frågan till oss på den nationella nivån. Så nu behöver vi få grunna och försöka hitta åtgärder både på kort och lång sikt”, säger hon till Helagotland.se.
Även när det gäller det den upprustning av civilförsvaret, där bland annat ett beredskapssjukhus ska ingå, ser Ankarberg Johansson de utmaningar som Region Gotland står inför. Men där hänvisar hon till den försvarspolitiska propositionen som ska läggas fram i höst. I den kommer åtgärder, ansvar och pengar att fördelas.
Från de gotländska politikerna uttrycks en begränsad, men ändock optimism. Till Helagotland.se säger Filip Reinhag (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden: "Jag tycker att hon med all önskvärd tydlighet har visat att hon hört och förstått det vi säger – och ser behoven.” Han fortsätter: ”Sen är det när pengarna kommer som man får se.”
Det är bra att Region Gotland äntligen får regeringens uppmärksamhet på de speciella förutsättningar som råder när man är en ö-region. Lite synd att det skulle krävas en större kris för att det skulle hända. Men som sagt, även om regeringens företrädare nu verkar ha öppnat öronen och lyssnar, ska vi inte ta ut något i förskott. För den stora frågan är: När kommer pengarna.