Det var P4 Gotland som avslöjade att den plan som det lokala Almedalsrådet gjort, där statsministern blivit inbjuden till att invigningstala, havererat på grund av de nationella partiföreträdarna.
Här på Gotland var partierna alltså överens om att det kunde bli en fin inledning på Almedalsveckan om statsministern höll ett invigningstal. Ett tal som uteslutande skulle handla om demokrati, vilket är Almedalsveckans syfte.
Jag kan se en fin tanke i detta och hade inte haft något emot om det skulle kunna bli en tradition att landets statsminister höll ett tal under Almedalsveckans invigning, oavsett vilket parti hen representerar.
Men på nationell nivå blev det inte samma mottagande. Skulle Kristersson vara med på invigningen skulle även andra partiledare vara med. Det lokala rådets fina plan sköts i sank och de olika försöken att rädda upp situationen ledde bara till mer osäkerhet kring hur upplägget skulle bli.
Allt slutade med att Ulf Kristersson inte kan komma till Almedalsveckan då han blivit inbokad på annat.
Som jag redan nämnt, så gillar jag tanken att statsministern är med på invigningen med ett tal i Almedalsveckans anda. Tänk om det skulle kunna bli en tradition som fortgår år ut och år in. Det skulle ge invigningen en högre status och samtidigt skapa förutsättningar för att meningen med veckan sprids till ännu fler.
Men så resonerade inte representanterna från partiernas riksorganisationer.
Det luktar avundsjuka lång väg. Nog skulle väl en statsminister kunna hålla ett invigningstal fritt från partipolitik.
Och att det dessutom provas under ett år då det inte är riksdagsval minskar ju den eventuella orättvisa som ett partipolitiskt invigningstal skulle medföra. För risken finns.
I september 2023 höll Ulf Kristersson ett tal till nationen som fick enorm kritik. Tidigare tal till nationen hade varit enande i sin utformning. Per Albin Hansson efter Tysklands invasion av Polen 1939, Carl Bildt efter John Ausonius härjningar, där han fick namnet lasermannen och Göran Perssons tal efter mordet på Anna Lind handlade alla om att hålla samman i kris.
Samma sak med Stefan Lövens tal till nationen när Coronapandemin slog till.
Ulf Kristersson fick däremot stark kritik för sitt tal som ansågs mer som ett tal en moderatledare skulle hålla, än ett som var värdigt en statsminister. Några ansåg till och med att talet riskerade att öka polariseringen i landet.
Vi kommer även ihåg Lars Engelbrektssons invigningstal 2021 då han som ordförande för Almedalsrådet blandade in sitt partis politiska åsikter, vilket mötte stark kritik.
Det finns som ni förstår en risk när politiker ombeds hålla tal som är fria från partipolitik, men det är även viktigt att påpeka att alla andra tal till nationen som Kristersson gjort hållit en högre kvalitet. Och att andra gotländska politiker som genom åren talat under Almedalens invigning gjort det med bravur.
Almedalsveckans arrangörer gör rätt i att prova nya grepp. Att få statsministern, oavsett partifärg, att hålla invigningstal var i mina ögon ett bra nytt grepp. Jag gillar att den idén godkändes av de lokala partiföreträdarna, då det visar att de bryr sig mer om arrangemanget än det politiska spelet. Tyvärr tyckte inte alla partierna på riksnivå detsamma.