Det är ett litet parti som samlas. I opinionsmätningarna ligger Liberalerna inte bara under fyraprocentsspärren. Tittar man på de sammanvägda mätningarna som finns på sidan pollofpolls.se har partiet bara stöd av 2,7 procent av väljarna, nu i mars 2025.
Senaste valet klarade man med nöd och näppe. Väljarna räddade partiet i sista stund. Det handlade mycket om kamrat fyra procent. Moderater lade sin röst på Liberalerna, för utan dem kvar i riksdagen hade det blivit svårt att bilda regering för Ulf Kristersson (M). Många allmänborgerliga väljare såg nog också gärna ett starkt liberalt inslag i Tidösamarbetet – Johan Pehrson som ett bålverk mot Sverigedemokraterna.
I praktiken har Liberalerna blivit ett parti som liksom Kristdemokraterna hänger kvar tack vare valsystemet och spärren till riksdagen. Mellan valen är man under fyra procent i opinionen. Liberalerna lever dock farligast av de små partierna. Till skillnad från både Kristdemokraterna och Centern saknar man en organisation över hela landet. Det är bara i storstädernas välbärgade kranskommuner och i residensstäderna som man ännu håller ut. I exemplet Värmland är det i Karlstad och Kristinehamns kommuner som Liberalerna kommer över fyraprocentsspärren i riksdagsvalet.
Det är detta som Landsmötet handlar om. Arbetsgrupper ska presentera Selma-projektet. Ett antal förslag om förändrad politik och organisation, som av flera liberala politiker ses som ett nytt partiprogram. I grunden ligger erfarenheterna från valutvärderingen år 2022. Liberalerna upplevdes då av väljarna som att de saknade markkontakt.
Exakt vad arbetsgrupperna föreslår för att landa partiet vet vi inte förrän på lördagen. Enligt källor i partiet debatteras innehållet in i sista minut.
Som utomstående är det svårt att inte reflektera över Liberalernas paradoxala situation. Partiet vinner många sakfrågor, utan att kunna kassera in det i väljarstöd. Ett exempel är skolan där vetenskapen nu lyfter fram den lärarledda undervisningen. Därmed hade den tidigare partiledaren Jan Björklund rätt. Lika rätt hade Björklund om kärnkraften som han föredrog framför rysk gas.
Liberalerna fick också rätt om Nato – en fråga partiet var först med att driva redan på 1990-talet. De senaste månaderna har dessutom väljarnas förtroende för EU vuxit och Liberalerna har alltid varit det mest positivt inställda riksdagspartiet när det kommer till Europa. På flera viktiga punkter har Liberalerna fått rätt. Varför fortsätter man att minska?
En misstanke är att det inte handlar om politikens innehåll, utan om hur trovärdiga och pålitliga man uppfattas som riksdagsparti. I Sverige är den så kallade regeringsfrågan viktig. Hur ska borgerliga väljare våga rösta på Liberalerna i valet 2026. Se där något att diskutera i Karlstad!