Ledare: Hemarbete har också baksidor

Särskilt som fler videomöten är att vänta då statsepidemiolog Anders Tegnell rekommenderar att människor fortsätter att arbeta hemifrån under hösten.
Beskedet kom på en presskonferens under torsdagen (30/7) med socialminister Lena Hallengren (S) och Anders Tegnell. Eftersom coronapandemin ännu är långt ifrån över måste alla ta sitt ansvar för att undvika nya lokala utbrott. Att hålla sig hemma i stället för på kontoret när så är möjligt minskar smittrisken både på arbetsplatsen och i kollektivtrafiken för de som faktiskt måste gå till jobbet.

Att denna omställning nu förlängs lär glädja de som önskar ett permanent skifte i arbetslivet. Och det är inte svårt att förstå varför. Hemmet är oftast trevligare än kontorslandskap och man kan i högre utsträckning lägga upp sin egen dag. Dessutom slipper man resa vilket både kan vara skönt i sig och låter en ta det lugnare på morgonen och ger mer fri tid efter arbetet.
Föga förvånande ser därför en del fram emot att kunna arbeta hemifrån även i fortsättningen. Enligt en undersökning genomförd av Ipsos på uppdrag av DN (5/7) är det nästan en femtedel av svenskarna. Det som är mest uppskattat med distansarbete är just mindre pendling.

Men hemarbete är knappast en universallösning som alla trivs med. Och med tanke på den teknikoptimism som råder i Sverige finns det skäl att vara försiktig med totala omställningar.
I en debattartikel i DN (30/7) varnar professorn i teknikhistoria Nina Wormbs för att hemarbete kan ta över utan att det finns skäl för det. Enligt henne är det vanligt att företag och institutioner försöker använda ny teknik för att ersätta verksamhet rakt av. Till exempel har många högskolor haft problem med digitala tentamen eftersom varken lärosätena eller undervisningen har anpassats för hemstudier. I stället måste implementering av teknik ske utefter vad den faktiskt klarar av.
Även om DN-undersökningen visar att få personer har haft problem med tekniken när de arbetar hemifrån finns andra bekymmer. Digitala arbetsplatser tar inte hänsyn till villkoren i många glesbygder där uppkopplingen är dålig. De gamla kopparnäten har avvecklats samtidigt som fiberutbyggnaden uteblir eftersom det inte anses lönsamt. I stället får människor förlita sig på de inte särskilt tillförlitliga mobilmasterna.

Distansarbete kan också minska arbetsförmågan. Många anställda behöver socialt umgänge under arbetsdagen eller arbetar helt enkelt bättre på kontoret. Att då driva på en digitalisering bara för att det ligger i tiden skulle inte bara vara dåligt för de anställda utan också för företaget.
Distansarbete passar många människor men långt ifrån alla. Att coronapandemin visar dess fördelar bör inte i längden förhindra att de som fortfarande vill prata med kollegorna runt kaffekokaren kan göra det.