Såhär beskrev en av Sveriges “gömda kvinnor” sin situation i en intervju från 2022: "Vi lever ett fängelse utan galler – men förövarna får gå fria."
Hon är en av dem som lever med skyddade personuppgifter efter att ha lämnat en våldsam man. Hon är en av många fler som lever i ständig skräck.
Under onsdagen presenterade regeringen sina åtgärder för att stärka skyddet för dem som utsatts eller utsätts för hot och våld i nära relationer. Förslagen innebär bland annat att tröskeln för att utfärda kontaktförbud ska sänkas. Exempelvis ska otillbörlig övervakning, som att ha använt GPS-spårning eller appar för att förfölja någon, bli en ny grund för att utfärda kontaktförbud. Dessutom ska elektronisk övervakning med fotboja kunna användas i fler fall, vilket förbättrar möjligheterna att både upptäcka och stoppa eventuella överträdelser. Med en fotboja kan polisen agera så fort gärningspersonen närmar sig offret, istället för att ingripa först när brottet begåtts. Man väntar med andra ord inte på att det värsta ska ske.
Den del av förslaget som blev mest uppmärksammad var dock att kontaktförbud ska kunna omfatta större geografiska områden – i vissa fall en hel kommun. Det innebär att risken för obehagliga konfrontationer minskar, och att offret kan röra sig tryggt i sin egen stad.
Det här är välkomna nyheter. Trots att kontaktförbud redan är ett effektivt verktyg i den svenska juridikens verktygslåda, har systemet länge präglats av brister. Knappt en tredjedel av de ansökningar om kontaktförbud som görs beviljas, och av de beslut som faktiskt fattades var det få som inkluderade elektronisk övervakning. I många fall är fotbojorna i praktiken verkningslösa.
Hur man härifrån väljer att implementera de nya direktiven ska bli spännande att följa, särskilt med hänsyn till tekniska begränsningar. Redan nu finns dock en poäng med att politikens budskap är tydligt, att det är förövaren, inte offret, som ska flytta på sig.
Det påminner om den “Gubbflytt” som länge förespråkats av Centerkvinnorna – en tydlig markering att det är den som utgör problemet ska tvingas bort. Det är en viktig princip, och en tydlig markör för att vi äntligen gått ifrån skyll-dig-själv-retorikInskränkningar som görs för att garantera kvinnans säkerhet ska alltid gå ut över honom, inte henne.en som länge präglat diskussionen om genusbaserat våld och våld i nära relationer. Det kan dessutom kännas särskilt viktigt om man som överlevare upplever att rättssystemet svikit en i övrigt, och många förövare springer fria trots återfallsrisk.
Mer finns såklart att göra. En reform av kontaktförbudet är välkommen och viktig, men kommer behöva följas av utökade resurser, tydliga riktlinjer för rättsväsendet och en bredare förändring av hur samhället ser på våld i nära relationer. Nu gör vi allvar av principen: Gubbflytt, inte kvinnoflykt.
Hellre gubbflytt än kvinnoflykt som reform av kontaktförbud
Regeringen går vidare med förslag om utökade möjligheter till kontaktförbud. En efterlängtad reform, där brottsofferperspektivet får gå först.
Många kvinnor som lämnat en våldsam relation och fått skyddade personuppgifter lever i konstant skräck. ”Inskränkningar som görs för att garantera kvinnans säkerhet ska alltid gå ut över honom, inte henne”, tycker Olivia Lindroth Steinwall.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
GOTLÄNNINGEN
Det här är en ledare. Gotlänningens ledarsida delar Centerpartiets värderingar.