Centerns förslag till ny partiledare, Anna-Karin Hatt, diskuteras flitigt i media. Det är särskilt spännande att veta vem den nya partiledaren för Centerpartiet blir givet att de kan ha en avgörande roll i valen nästa år. Väljer de att samarbeta med Socialdemokraterna för att kunna bilda en regering som står emot Tidöpartierna eller kommer de låta sossarna försöka kämpa på egen hand?
Vem som blir partiledare är därför viktig. Det krävs en stark ledare med mycket ryggrad. Någon som vill bli av med Åkesson. Precis som Annie Lööf. Men har Hatt verkligen lika mycket ryggrad som Lööf?
De senaste två åren med Muharrem Demirok har tyvärr varit bleka. Efter att Annie Lööf på ett ikoniskt sätt stod emot Tidöpartierna och vägrade samarbete med Sverigedemokraterna så hade man höga förhoppningar på nästa partiledare. Någon som är en stark ledare och som står emot onda krafter, även om det innebär att överge gamla traditioner och framför allt koalitioner.
Demiroks låga förtroende inom det egna partiet och kritiken han har fått har inte undgått någon. Samtidigt känner jag personligen att jag inte har så mycket att säga om honom. Han känns… anonym. På något sätt. Tar inte ställning eller sticker ut hakan så mycket. Lite av en besvikelse efter Annie Lööfs starka ledarskap. Även om man inte håller med i allt det som Centerpartiet står för så var det väldigt lätt att tycka om Lööf.
Och för att bilda hållbar politik framåt i nästa val så behövs en liknande partiledare.
Vi är många som är besvikna på dagens politiska situation. Inte bara i Sverige, utan också i världen. Vi ser det på så många håll. Konservatism. Kvinnors rättigheter som dras tillbaka. Invandrares rättigheter som utmanas.
Det handlar inte längre om välfärden för alla och alla människors rättigheter. Vi ser hur människors välmående ställs i direkt motsats till rika människor och företagsvinster. Det är en sorglig trend som inte värnar om människor som bor i landet.
Väljs Hatt som partiledare så kommer hon ha ett val – att samarbeta för alla människors välmående. Eller ställa sig på andra sidan. Hennes bakgrund hintar tyvärr redan om var hon står. Hatt har tidigare suttit i styrelsen för pensionsjätte Alecta då de gjorde en kritiserad miljardinvestering i Heimstaden – som senare utretts av Finansinspektionen för att inte ha lett upp till lagkrav.
C-källor har dessutom uppgett att man vill sno Moderaterna som röstat på sossarna för att de hatar samarbetet med Sverigedemokraterna. Man hoppas att ”Magda-moderater” ska bli ”Hatt-sossar”.
Man är ute efter klimatintresserade kvinnor och SD-negativa kvinnor i storstäderna. Men då glömmer man bort sina kärnväljare – landsbygden. Det skapar en Stockholmscentrerad politik som inte står allt för långt ifrån Moderaternas. Enda skillnaden är klimataspekten och avskyn till Sverigedemokraterna.
Jag tror tyvärr inte att det håller. Det kommer inte räcka. Annie Lööf var en stark motståndare till Sverigedemokraterna för att det föll henne så naturligt att inte ens associeras med dem. Att återskapa det kommer bli en rejäl utmaning för Hatt.
Vill Hatt visa på starkt ledarskap och få fler ”Hatt-sossar” så borde hon i stället ha en unik aspekt till sitt ledarskap – som visar på en stark ryggrad. Kanske ringa Magdalena Andersson så fort hon blir vald. Skapa en dialog. Samarbeta. Det tror jag att man vinner mer på.
Då visar hon att man vill det som är bäst för Sverige i längden och inte bara plocka massa väljare för att de är besvikna på andra partier. Då riskerar man att bli någon klimatvänlig version av Sverigedemokraterna. Ett missnöjesparti, helt enkelt.
Något som Centerpartiet aldrig riktigt identifierats med tidigare.