Offentlighetsprincipen gäller inte kommunala bolag på samma sätt som den gäller kommuner och regioners andra verksamheter. Det är en av anledningarna till att kommunala bolag är en styggelse som bör undvikas. Det är också anledningen till att många av den mer tveksamma sortens satsningar förläggs just till kommunala bolag.
Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) listar en lång rad möjliga motiv som kan upphäva offentlighetsprincipen exempelvis för ett kommunal (så kallat allmännyttigt) bostadsbolag. Bland annat säger 19 kap 3 § i OSL att: ”Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende angående förvärv, överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet, om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs”.
Så när Gotlandshem överväger vilka fastigheter bolaget anser bör eller kan säljas, som en förberedelse inför den politiska beslutsprocessen, så har man alla möjligheter att hävda nödvändigheten av sekretess. Därför kan man hålla sig med den "hemliga lista" som GA skrev om tidigare i veckan.
Om det är en bra idé att vara hemlighetsfull är en annan sak.
Det är svårt att se hur Gotlandshems möjligheter att sälja lägenheter skulle skadas av att man nu vore öppna med vilka områden som skulle kunna vara aktuella. Man kan möjligen hävda att man kan bespara de hyresgäster oro, vars lägenheter finns på den upprättade bruttolistan men som senare i processen undantas från försäljning. Det är ett klent argument. Man kan lika gärna hävda att man skulle begränsa oron bland Gotlandshems hyresgäster om man nu var öppen med vilka områden som INTE är aktuella för försäljning.
I själva verket tycks motivet för hemlighetsmakeriet dock vara något annat. Gotlandshems vd Joakim Martell säger ju att man "lagt sekretess på det här tills man är mogen att ta beslutet politiskt".
När sajten sverigesallmännytta.se listar lagstödet för de sex vanligaste skälen till undantag från offentlighetsprincipen så handlar inget av dem om politiska hänsyn och behovet av hemlighetsmakeri kring politiska beslutsprocesser.
Öppenhet skapar förutsättningar för beslut av bättre kvalitet. I skydd från offentligheten blir det lättare att fatta beslut med svag grund. När bruttolistan redan är reducerad, när man är "mogen att ta beslutet politiskt", så är det redan försent att ta intryck av argument och folkopinion. Hemlighetsmakeriet är möjligen skönt för stunden. Men i själva verket bäddar man så att man får värre problem senare istället.