”Ååå nej – inte gör jag något i hymmel och hemlighet inte. Det gör jag inte”. Så säger Emil i Lönnebergas mamma Alma, med eftertryck, när fina fru Petrell ber henne brygga körsbärsvin. ”Anton är ju nykterhetskarl vetja”, upplyser Alma och klargör att någon vinbryggning inte lär komma att ske i Katthult om hennes man får bestämma. ”Det kan ju stanna oss emellan, han behöver inte få veta det”, säger Petrellskan.
Nu heter Gotlandshems vd Martell och inte Petrell. Men nyheten i veckan, om den hemliga försäljningslistan, fick mig att tänka på min barndoms favorit – Emil – och den där scenen i filmen om honom. Att ett allmännyttigt bostadsbolag på Gotland säljer fastigheter i sitt bestånd kan tyckas avlägset från småländska körsbär, men det finns en kärna i de där körsbären som jag vill suga lite på när det kommer till frågan om insyn.
Om man står i begrepp att göra något, som man på förhand vet att somliga kommer att ogilla, är det då inte bättre att spela med öppna kort? Släppa in eventuella kritiker i ett tidigt skede? Kanske få inspel, från oväntat eller väntat håll, som belyser något man inte själv tänkt på? Fler ögon ser mer. Resultatet av det där man ska göra kanske blir bättre med fler perspektiv.
På Gotlandshems styrelsemöte den 3 september var planerna på försäljning av ett antal kvarter/bostadsområden på ön ett av ärendena på dagordningen. Efter styrelsemötet säger Gotlandshems vd Joakim Martell, till reportern Henrik Radhe: ”Vi har lagt sekretess på det här tills man är mogen att ta beslutet politiskt”. Listan på säljbara objekt får vi alltså inte se. Bara nöja oss med att ”det är fler än ett och både i och utanför Visby”, enligt bolagets vd.
Pengarna från den tänkta försäljningen av fastigheter behövs i bolaget om det ska gå att nå målet att bygga 1 500 nya bostäder på Gotland, förklarar vd:n. Dessutom behövs pengar till underhåll av kvarvarande bestånd av bostäder. Hur hyresgäster i de aktuella kvarteren kommer att reagera har jag inte en susning om. Kanske känner de sig dumpade? Kanske förstår de bolagets ekonomiska villkor och välkomnar en ny värd?
Varför listan ska vara hemlig ”tills man är mogen att ta beslutet politiskt” är för mig en gåta. Politik är ingen ost. Men jag tror att mognadsprocessen för politiska beslut vinner på tidig insyn från dem som berörs; hyresgäster och skattebetalarna i allmänheten.
Det händer då och då att kommunala bolag i landet försöker mörka uppgifter, slippa att lämna ut handlingar, genom att hänvisa till lagen om allmännyttiga bostadsbolag. Ängsliga bolagsföreträdare tror tydligen att de skadar bolaget om de tillämpar offentlighet och ger folk insyn i ärenden tidigt; bolag ska ju drivas efter affärsmässiga principer. Tänk om värderingen av beståndet kommer ut, typ.
Som jag ser det lyder kommunala bolag under offentlighetslagstiftningen och hemliga listan ska lämnas ut. Transparens är bra. Debatt, före beslut, bättre än hemligstämplar och ”locket på”. Den fria åsiktsbildningen vinner på öppenhet.
I min smak får de styrande i Gotlandshem gärna bete sig mer som Alma Svensson i Astrid Lindgrens Katthult; rakryggat stå för det som är i görningen och berätta för dem det angår. Inget hymmel och inga hemligheter. Hur det slutade i Katthult, Lönneberga? Alma smusslade inte. Hon berättade för sin nykterhetskarl Anton. Han visade sig inte ha något emot vinbryggningen, för Petrell lovade ju att betala bra.