Bryggeribranschen i Sverige var under förra seklet föremål för hård rationalisering och aggressiva uppköp. Den statliga jätten Pripps var den största elefanten som löpte amok bland buteljerna på den tiden.Organisationen Sveriges Bryggerier berättar på sin hemsida om hur det bara fanns kring 20 bryggerier i början på 90-talet. Men tiderna har förändrats. Nu är det kring 400. Denna utveckling är väl representerad på Gotland som har allt från Spendrupsägda Gotlands Bryggeri med sitt nya bryggeri i Visby till mer småskaliga mikrobryggerier.
I en bransch som utvecklats så snabbt och som är så lockande för många ölintresserade att ge sig in i, så är det inte överraskande att inte alla skär guld med täljkniv. Entreprenörer som bygger nya verksamheter tar risker och alla blir inte framgångsrika.
P4 Gotland berättar om hur pressade bryggerier nu hoppas att regeringen ska använda den möjlighet som finns inom EU att differentiera alkoholskatten. Detta för att gynna småskalig produktion. Det skulle i så fall innebär sänkt alkoholskatt för öl från småbryggerier med en årsproduktion på högst tre miljoner liter. Och ännu mindre bryggerier kan få ännu större sänkning av skatten. Sajten Beernews rapporterar att:
"Omkring 97 procent av svenska bryggerier producerar under 500 000 liter öl per år och skulle därmed få en skattenedsättning på 50 procent. Förslaget innebär samtidigt att de största och mest profilerade bryggerierna inte kommer att få ta del av skattesänkningen, däribland de fem största; Spendrups, Carlsberg, Åbro, Kopparbergs och Krönleins. Större hantverksbryggerier kommer att få en lägre skattenedsättning grund av sin höga årsproduktion, till exempel Oppigårds, Poppels, Stigbergets och Nils Oscar."
Hur stor betydelse skulle en sådan skattesänkning ha, för de små producenterna? Stor betydelse, enligt vad Jonny Warg på Barlingsbo Bryggeri säger till P4 Gotland.
– Vi omsätter 18 miljoner och betalar 8,5 miljoner i alkoholskatt. Det skulle göra någonstans mellan 3 och 4 miljoner per år.
Jag har svårt att rekonstruera hur den kalkylen ser ut.
Enligt Skatteverket beräknas alkoholskatten på öl – 2,28 kronor per liter och alkoholprocent – så här:
"Exempel: 2,28 kronor × 5,5 volymprocent × 4 liter = 50,16 kronor"
Det blir i så fall knappt 4 kronor och 20 öre i skatt på en flaska med 33 centiliter. Vilket är ungefär en femtedel av försäljningspriset för Barlingbo Bryggeris produkter på Systembolaget. Men jag vet förstås inte vad Systembolaget betalar vid inköp och hur mycket som läggs på vid försäljning till kund. En hög alkoholskatt är kanske inte det enda problemet som förhållandevis små bryggerier har.
Hur som helst tvivlar jag inte på att alkoholskatten är en tung kostnad för de många små och pressade bryggerierna. Och med tanke på att det är en bransch med runt 5 000 anställda så finns det goda skäl att värna den småskaliga produktionen. Ur ett missbruks- och folkhälsoperspektiv är det väl heller inte förhållandevis dyr hantverksöl som är problemet. Sveriges Oberoende Bryggerier – som organiserar de mindre bryggerierna – varnar för att en tredjedel av de mindre bryggerierna riskerar att slås ut i en nära framtid. På sin hemsida hävdar organisationen att: "Sverige och Spanien är de enda länderna i EU som inte infört differentierad alkoholskatt."
Under omständigheterna verkar det som en mycket god idé att regeringen realiserar sina planer redan i höst, så att skatten kan sänkas för de små producenterna efter årsskiftet.