Visby innerstad, Birgers gränd. Eller så småningom Wivekas gränd?
De som ansvarar för namnsättning av gator, kvarter och allmänna platser på Gotland har fått ett alldeles utmärkt förslag att hantera. Författaren och journalisten Eva Sjöstrand tycker att den gränd där folkbildaren Wiveka Schwartz bodde, i Visby innerstad, ska få det nya namnet Wivekas gränd. Det har hon framfört i ett medborgarförslag till Region Gotland.
Wiveka Schwartz lämnade nyligen jordelivet, 92 år gammal. Eva Sjöstrand har noterat att gator inte brukar ges namn efter nu levande personer, så det är först nu förslaget att uppkalla en gränd efter Medeltidsveckans grundare kan komma.
Sjöstrand spillde just ingen tid. Hennes medborgarförslag inskickat på kvällen efter att hon deltagit på Schwartzs begravning.
Sjöstrand beskriver Wiveka Schwartz som ”en av de mest färgstarka, idérika personer Gotland sett”.
Ja, nog bleknar den gamle Birger vid en jämförelse. Visserligen kungason. Kändispappan hette Magnus Ladulås. Birgers farfar var Birger Jarl. Att Birger har en gränd i Visby uppkallad efter sig är normalt, sett till gamla tiders hyllande av gubbar. Det är kungarna som står staty. Ja, i Visby kan man vara mekanikens fader också. Christopher Polhem, vid Drottens ruin.
Betty Petterssons gymnasium ligger i Enskede, fast Sveriges första kvinnliga student Betty var gotländska. När gymnasiet i Visby invigdes 1971 var det exakt hundra år efter att Betty Petterson skrivit in sig i den svenska skolhistorien. Det räckte tydligen inte till att få gymnasieskolan i uppväxtstaden uppkallad efter sig. Wisbygymnasiet kom ju att få namn efter läroverksadjunkten P-A Säve som levde samtida med Betty.
Det är glädjande att det på senare år dykt upp gatunamn i Visby som hyllar föregångskvinnor. Apotekare Ada Block och Sveriges första kvinnliga professor i arkeologi Greta Arwidsson, föreståndare för Gotlands fornsal, har sina namn på gatuskyltarna vid Stora Törnekvior i Visby.
Men Visbys gatunät vimlar av gubbar. Kyrkans män och järnvägens till exempel, för att inte tala om kungarnas då. Kung Magnus väg. Och Birgers gränd.
Birger som ”fick på skallen av nordergutarna” som Bernt Enderborg beskrev slaget på Röcklinge backe 1313 i sin Guteinfo.
Ja, ut med Birger och in med Wiveka. Som gammal kung blir Birger ihågkommen ändå. Nu är tid att hedra kvinnan som lyckades väcka historieintresse hos så många gotlänningar och besökare att det vid hennes minnesstund konstaterades att ”hon lyckades förändra Gotland”.
Det är stort och ingen kan säga emot. Den vecka som Wiveka Schwartz hittade på får nu årligen folk att resa till Gotland och resa i tiden. Kunskapen om invasionen 1361 fördjupas och det klirrar i besöksnäringens kassaskrin. På Medeltidsveckans hemsida presenterar de stolt att Handelns utredningsinstitut uppskattar att Medeltidsveckan årligen bidrar till regionen med över 250 miljoner kronor i besöksnäringsintäkter, för boende, mat och handel.
Kungar blir aldrig glömda, för gotlänningarna må det vara viktigare att bevara minnet av och hedra Wiveka Schwartz, skriver Eva Sjöstrand i sitt förslag.
Jag håller med. Har ingen aning om vad snittkostnaden är för att utreda, handlägga och besluta om medborgarförslag från den gotländska allmänheten. Någon gång hörde jag en person knorra över att det lades resurser på att utreda folks olika infall. Men möjligheten för politiker och tjänstemän att lyssna på ”vanligt folk” på det viset är vacker.
Det behöver inte kosta 50 000 kronor att vända och vrida på Eva Sjöstrands önskan om ett namnbyte på gränden. Bara gör det. Sätt upp nya skylten. Grannar i gränden har redan uttryckt sitt gillande.