I veckan kom Brottsförebyggande rådet, Brå, ut med rapporten ”Barn och unga i kriminella nätverk”. Det är en sorglig läsning, men samtidigt viktig. Med den kunskap som rapporten för med sig kan arbetet för att minska nyrekryteringen effektiviseras.
BRÅ beskriver en organiserad nyrekrytering som de benämner som grooming där unga pojkarna lockas in i den grova gängkriminaliteten av äldre ungdomar. När de nya gängmedlemmarna väl gjort sina första uppdrag är de bundna av skulder och lojalitet som upprätthålls genom hot och våld.
Nyrekryteringen sker inte för att fylla eventuella tomrum utan för att utvidga verksamheten, vilket förklara varför det alltid finns någon ny som tar över när en ledargestalt av någon anledning försvinner. Det är främst narkotikahandeln som utvidgas och återigen ser vi hur viktigt det är att vi tar i med hårdhandskarna när det gäller vanliga människors utbredda användande av narkotika. Något som bland annat framkom i den så kallade Swishlistan i det nu avslutade gängbrottsmålet i Sundsvall.
Gängen växer på ett sätt som påminner om kedjebrev, samtidigt som de gängmedlemmar som är högre upp i hierarkin ökar sina inkomster och sin ställning liknande de vi ser i pyramidspel. Ju högre upp i hierarkin du är desto mer tjänar du på att organisationen växer. Och just ekonomin skapar det tryck nedåt i organisationen som gör det svårt att lämna.
De unga som blir föremål för den grooming som föregår rekryteringen är ungdomar som redan är på glid. De som gör lite småbrott, hänger på platser där de äldre gängmedlemmarna ofta befinner sig och under tider som indikerar en avsaknad av vuxnas kontroll och regelverk.
Barn och ungdomar som ser upp till de äldre gängkriminellas levnadssätt med fina kläder, mobiltelefoner, smycken och bilar samtidigt som de saknar andra vuxna förebilder.
Men för att rekryteringen ska kunna bli av och upprätthållas måste den äldre gängkriminella hålla sig inom sitt ”revir”. Det är ju genom att synas som livsstilen visas upp för blivande rekryteringar och genom sin närvaro som hoten ger effekt.
Nu har Brå även föreslagit åtgärder för att minska antalet barn och unga i kriminella nätverk. Bland annat föreslås ”ökade möjligheter att använda sig av tvångsmedel (exempelvis husrannsakan) och hemliga tvångsmedel (till exempel hemlig avlyssning)” på barn under 15 år vid brottsutredningar.
Brå nämner också ett behov av att utreda om redan använda och anpassade metoder skulle fungera även brett över hela landet. Bland annat nämns FFT (funktionell familjeterapi för unga i åldern 11–18 år, med utåtagerande beteende och kriminalitet) och MST (multisystematisk terapi för barn i åldern 12–17 år, som begår brott).
Men det som jag ser som mest effektivt, förutom tidiga förebyggande åtgärder, är flexibla avhopparinsattser. Rapporten visar att den direkta närvaron av en gängkriminell är kittet som håller ihop den del av den kriminella organisationen som just den personen styr över. När det av någon anledning uppstår en lucka finns det också stora möjligheter för de gängmedlemmar som finns längre ner i kedjan att hoppa av om de får rätt stöd.
För att avhopparinsatser ska bli så effektiva som möjligt krävs samarbete mellan myndigheter, timing och tillräckligt med resurser för att ta tag i och arbeta med många avhoppare samtidigt. I dag finns det i många kommuner ett bra samarbete mellan myndigheter. Det ger också möjligheter att få till insatserna när luckan väl uppstår. Det som saknas i dag är tillräckliga resurser.