Nu när de pausade avtalsförhandlingarna drar igång igen vill arbetsgivarna inom Sveriges Kommuner och Regioner SKR att det centrala löneavtalet ska vara sifferlöst. Något som innebär att det inte finns några som helst garantier för löneökningar. Så mycket anser SKR att vård- och omsorgspersonalens uppoffringar under pandemin är värda.
Kommunals bud innehåller löneökningar på minst 3,5 procent för personer med en yrkesutbildning inom vård och omsorg och 3 procent för dem utan utbildning.
Kommunals ordförande Tobias Baudin ger följande kommentar till Aftonbladet: ”De vill ha avtal som innebär att det inte finns någon garanti och kan innebära noll kronor i löneökning. Vi har blivit vana vid att höra att det inte är Kommunals tur att få upp lönen, men nu tycker vi att det är dags.”
Och visst är det Kommunals tur nu. När ska arbetsgivarna annars kunna höja statusen för välfärdsarbetarna inom vård och omsorg om inte nu när regeringen skjuter till stora extra resurser. Det är nu, eller aldrig som arbetsgivarna ledda av SKR har möjlighet att höja löner och förbättra andra hårt kritiserade villkor. Exempelvis minska andelen sms-anställda och ta bort eller kompensera för ofoget med delade turer.
SKR:s syn på välfärdsarbetarna står ju också i skarp kontrast mot politikernas. De har, redan innan coronapandemin, beslutat om kraftigt ökade resurserna till kommuner och regioner. Främst för att stärka vård och omsorg. Satsningarna som fortsatt under hela pandemin och som nu ger stora möjligheter till att förbättra villkoren för personal som fått spontana applåder av stora delar av befolkningen under pandemin.
Ta äldreomsorgslyftet till exempel där regeringen satsar 2,2 miljarder kronor på att höja kompetensen på vård och omsorgspersonal.
Jag hoppas SKR kommer till sans och ger Kommunals välfärdsarbetare det lönelyft de förtjänar, för de kan inte leva på applåder.
Förtydligande
I går skrev jag att det fanns en tydlig koppling mellan fastighetsbolaget som äger Syrengården och den entreprenör som fick regionfullmäktiges välsignelse att köpa Romapaketet. Något som en av delägarna till fastighetsbolaget hörde av sig om och kraftigt dementerade.
Klart är att de bägge bolagen inte har några direkta officiella kopplingar till varandra utifrån bolagens nuvarande ägarstruktur, förutom släktskap, men att det finns tydliga historiska kopplingar vilket jag borde varit tydligare med.
Däremot kvarstår de övriga frågorna. Varför verkar regionen vara beredd att genom direktanvisning sälja delar av skyddsvärd parkmark för att en privat fastighetsägare ska få möjlighet att bygga 40 - 60 lägenheter anpassade för demensboende, trots att Socialnämnden inte ens verkar ha något behov av platserna utifrån sin egen Strategisk plan och budget 2021-2023?
Varför vill en klok entreprenör satsa miljoner på demensplatser när regionen saknar behov och då platserna kommer att få mycket tuff konkurrens av redan etablerade och välrenommerade demensboenden?