Den frågan är nu på god väg att få ett slutligt svar då utredningen ”Organisation och lokalisering av måltidsverksamhet” som gjorts är ute på en remissrunda bland nämnderna. Utredningen tillsattes av den styrande Alliansen, som en del av deras stora besparingspaket, och kan leda till stora förändringar jämfört med den organisation som finns i dag. Jag kan tycka att man nu väljer att starta i fel ända. I dag finns en organisation satt utifrån den mat- och måltidspolicy som antogs 2009. I den ännu gällande måltidspolicyn lades stor vikt på både närproducerade råvaror och närproducerade måltider. Nu vill man först sätta en helt ny organisation för att sedan hitta en mat- och måltidspolicy som passar in i den nya organisationen.
Borde inte grunden läggas först i form av en policy där det framgår vilka krav man har på tillagningen av måltiderna, innan man beslutar hur den organisationen sen ska se ut? Men nu väljer den styrande borgerliga alliansen att först sätta en organisation, vilket man i demokratisk anda får finna sig i.
I utredningen kan man läsa att måltidspolicyn och måltidsverksamheten varit framgångsrik. ”Bland annat ses ökad matlagning från grunden nära gästen, ökad andel ekologiska livsmedel, ökad andel svenskt kött, kortare varmhållningstider, energiinnehåll i nivå med nationella rekommendationerna samt minskade köp utanför avtal.” Då, 2009, ansågs det viktigt att ha tillagningskök på så många ställen som möjligt då policyn såg det viktigt, medan den utredning som nu gjorts pekar mot en koncentrering och industrialisering av tillagningen. Då, 2009, tyckte man inte att kyld mat var något bra alternativ, medan man nu verkar rikta in sig mot en stor andel så kallad ”cook and chill”. I utredningens förslag finns en gräns på maximalt 50 procent kyld mat.
Jag är helt övertygad om att den kylda maten är betydligt bättre i dag än för 12 år sedan och att den dessutom ger en flexibilitet som är eftertraktad i dagens samhälle. Den kylda maten skulle ge stora fördelar på både lasarettet och på regionens äldreboenden. Jag tänker då på möjligheter för de som ska äta att både välja på flera olika rätter och tidpunkt för måltiden. Dagens system på lasarettet och regionens äldreboenden känns lite intuitionsmässig. Mat efter en centralstyrd matsedel som serveras exakt på samma tid varje dag år ut och år in, om jag får raljera lite. Med kyld mat som ”bara” behöver värmas i en mikrovågsugn skulle man kunna välja maträtt och tidpunkt utan att det skulle behöva ta så mycket extra resurser. Den här valfriheten kan också leda till ett minskat matsvinn då man äter något man vill ha vid en tidpunkt då man är sugen.
Men de portioner som serveras till patienter på lasarettet och våra äldre är maximalt 10 procent av regionens alla serverade måltider. Luncherna som serveras till våra barn och ungdomar i för-, grund och gymnasieskola är närmare 10 000 av de cirka 11 000 som utredningen redovisar. Och i skolan är en lunch så mycket mer än en måltid. Lunchen kan användas till så mycket mer och ingår som en mycket viktig del i undervisningen. Behovet för skolor att ha tillgång till egna tillagningskök och egen budget för inköp av råvaror är mycket viktig. På skolverkets hemsida kan man läsa om den pedagogiska måltiden. ”Den kan användas till att väcka nyfikenhet på mat, odling, ekologi och matematik, eller för att prata om kultur, samhälle och demokrati.” Skolbarnen kan få laga sin egen mat både i köket och utomhus. Måltiden kan användas ”för att lära barnen om hållbar livsstil, hälsa eller vad man äter i olika länder”.
Som jag skrev i början av den här ledaren är den utredningen ett led i alliansens besparingar. Besparingar innebär ofta att personal blir av med sina arbetsuppgifter och som vanligt är det landsbygden som riskerar att drabbas om utredningens förslag går igenom. Nu vet vi ju att skolutredningen gav liknande förslag och där vände ju Centerpartiet när trycket blev för stort och besparingarna man ville se slopades till förmån för ökade kostnader.
Men det finns fler som är oroliga över att utredningens förslag kommer att drabba viktiga verksamheter. Barn- och utbildningsförvaltningen är i sitt remissvar tydliga med att pedagogiska måltider inte innebär att pedagogerna går ifrån för att förbereda maten för barnen i ett tillagningskök, vilket de uppfattar att utredningen menar. Förvaltningen är tydlig med att en förändra måltidsorganisation inte får innebära att pedagogerna tvingas ta över måltidspersonalen arbetsuppgifter. En liknande problematik finns för socialförvaltningens personal på äldreboenden.
Snart är det upp till politikerna i regionstyrelsen och därefter regionfullmäktige att ta beslut hur de vill göra med utredningen. Kommer vi i en framtid få se en mycket stor del kyld mat eller kommer även den här utredningen att kastas i papperskorgen som skolutredningen.