Min lördagsledare fick rÀtt bra respons och hÀr nedanför kan ni lÀsa hur Anna Hrdlicka ser pÄ fritidspolitikernas situation. Jag hÄller med Hrdlicka i det mesta förutom hennes inledning, men den biten Äterkommer jag till.
Anna Hrdlicka tar upp en viktig del av fritidspolitikernas villkor dĂ„ hon pekar pĂ„ ett samhĂ€lle som blir mer och mer komplext. Det samhĂ€lle vi har i dag Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n det som jag vĂ€xte upp i pĂ„ 1970â80 talet och Ă€n mer fjĂ€rran frĂ„n det som mina förĂ€ldrar vĂ€xte upp i. Utvecklingen har gjort att allt gĂ„r snabbare. Vi har i dag kunskaper vi inte hade dĂ„ men har Ă€ndĂ„ byggt upp ett samhĂ€lle som Ă€r betydligt mer sĂ„rbart.
Mitt i detta sÀtter vi vanliga mÀnniskor utan krav pÄ nÄgon egentlig utbildning, att ta beslut som pÄverkar oss alla. Det kallas demokrati eller folkstyre och Àr nÄgot de flesta ser som sjÀlvklart, men som tvingats fram genom hÄrt arbete, blod, svett och tÄrar. Demokratin kan vi inte heller se som sjÀlvklar utan den mÄste försvaras och utvecklas varje dag, Är ut och Är in.
Hur ska vi dÄ fÄ vÄra politiker att kunna ta bra och kloka beslut? Jag tycker att Anna Hrdlicka ger en bra bild av den organisation vi mÄste ha samtidigt som hon beskriver utmaningarna. En av utmaningarna som Hrdlicka tar upp Àr utbildningsglappet mellan fritidspolitiker och tjÀnstepersoner. Hrdlicka pekar pÄ att tjÀnstepersoner ofta har flerÄriga universitetsutbildningar inom sitt fackomrÄde vilket sÀllan en fritidspolitiker har.
Visst finns det högutbildade fritidspolitiker, men de Àr ytterst sÀllan specialister i just de frÄgor deras nÀmnder och styrelser behandlar. HÀr mÄste man hitta ett sÀtt för kompetensöverföring som fungerar. TalesÀttet att prata med bönder pÄ bönders vis kan översÀttas till kommunikationen mellan tjÀnstepersoner och fritidspolitiker.
För att vÄra fritidspolitiker ska kunna ta bra och kloka beslut behöver de inte bara fÄ den information de behöver. De behöver Àven förstÄ den. Utbildningsglappet Àr ju inte i sig ett oövervinnerligt problem. Skolan Àr ju ett typexempel pÄ en verksamhet som fungerar utmÀrkt Àven om utbildningsglappet mellan grundskoleelever och lÀrare Àr enormt. Kanske ska Region Gotland försöka anstÀlla medarbetare, som förutom kompetens i sitt fackomrÄde, Àven har pedagogisk kompetens.
Precis som Anna Hrdlicka skriver hÄller jag med henne att politiker inte bara kan tycka. Det mÄste finnas en bra grund, i form av fakta, innan politikerna tycker till. Men nÀr fakta vÀl Àr pÄ plats mÄste det finnas utrymmer för bÄde tyckande och ideologi.
Det jag inte hĂ„ller med Anna Hrdlicka om, Ă€r hennes beskrivning att jag i min lördags ledare skulle mena âatt det âandas elitismâ att kalla de som sitter i politiska församlingar, nĂ€mnder och styrelser för âhobbypolitikerâ.
Det var inte bara anvĂ€ndandet av uttrycket âhobbypolitikerâ som jag reagerade pĂ„ i Bofrides ledare. Det var sammanhanget dĂ€r âhobbypolitikerâ anvĂ€ndes tillsammans med meningen âDet finns en fin tanke i att allmĂ€nnyttan ska vara folkligt styrd men frĂ„gan Ă€r om utvecklingen sprungit förbi den goda tanken?â
Eva Bofride försökte i gĂ„rdagens ledare försvara sin beskrivning av âhobbypolitikerâ i allmĂ€nnyttan, som frĂ„nsprungna av utvecklingen, utan att lyckas sĂ€rskilt bra. Jag har fortfarande svĂ„rt att förstĂ„ varför Bofride ifrĂ„gasĂ€tter att allmĂ€nnyttan, som Ă€gs av folket, inte lĂ€ngre ska vara styrd av folkligt. Det borde vara en sjĂ€lvklarhet och sitta i ryggmĂ€rgen för personer aktiva i en organisation, som hĂ€vdar att de Ă€r, och alltid har varit, en folkrörelse. Oavsett om man Ă€r oberoende frĂ„n partiorganisationen eller ej.