Västerhejde skola och idrottsplats.
Jag skriver det först så att det inte råder någon tvekan om det: Jag uppskattar verkligen att det finns människor i gröna kläder som är beredda att försvara vår gräns, vår demokrati och vår frihet. Men. Det måste bli ett men i meningen också. Men - kan vi inte försöka samexistera?
Att Försvarsmakten motsätter sig att de tillfälliga barackerna/paviljongerna i Västerhejde skola ska ersättas med permanenta klassrum är bara för mycket.
Finns det någon som på riktigt tror att Tofta skjutfält skulle riskera att få ”verksamhetsbegränsningar eller förbud” för att skoldagarna rullar på som tidigare i Västerhejde? Att några nya klassrum i Västerhejde påtagligt skulle ”skada riksintresset Tofta skjutfält”, det måste väl vara en övernitisk bedömning av Försvaret? Det är ju inte så att skjutfältet bullrar mindre i de klassrum som blir kvar.
Att Försvarsmakten missunnar barn från Tofta, Gnisvärd, Västerhejde/Vibble en permanent lösning med nya lokaler är svårsmält. Det är en onödig maktuppvisning som riskerar att vända en annars militärvänlig opinion.
Bygglovet för de tillfälliga paviljongerna i Västerhejde skola går ut 2027. Region Gotlands förstudie är just klar om en ny skolbyggnad för 50 miljoner kronor. Enligt regionens beräkningar skulle de nya klassrummen i en ny skolbyggnad kunna vara på plats till vårterminen 2028. Och så dessa ondskefulla käppar i hjulet.
Den gotländska skolan har verkligen andra problem just nu än att utkämpa strider med Försvarsmakten.
Idag är det 264 barn i Västerhejde skola. Åtskilliga årskullar barn har passerat under alla år som skolan dragits med sunkig ventilation, provisoriska undervisningslokaler. Ständigt planer på nybyggen. Aldrig en spade i jorden. En tålmodig skara pedagoger, lärare - all luttrad skolpersonal - har genom flera decennier hoppats på förändring. De äldsta i gamet kan nog överblicka byggplaner sedan 1974. På 1990-talet snackades det om ny Västerhejdeskola på IFK:s fotbollsplan. Men hittills har det blivit noll av alla planer på ombyggnad, utbyggnad, tillbyggnad.
Den här gången trodde kanske ändå många att stjärnorna skulle stå rätt; att allt provisoriskt skulle permanentas. Men så det försmädliga inspelet från regementshållet. Det liknar skit. Försvarsmakten bedömer utifrån remissen att ”det nya huset inte är att betrakta som en ersättningsbyggnad utan möjliggör för en mer långvarig användning av skolbyggnaden och förändrar byggnadens karaktär från tillfällig till permanent”. Just det. Det är själva meningen att det för överskådlig framtid ska finnas barn i krokarna. Barn som har rätt till undervisning i lokaler där de slipper syrebrist för att det är trångt.
Prinsessan Eugénie roterar i sin grav. Hon ville att barnen i Västerhejde äntligen skulle få tillgång till undervisning på ett tillfredsställande sätt. I ett gåvobrev 1863 erbjöd hon sig att bekosta och inreda ett skolhus. Det var ett par år efter att hennes pappa Oscar I hedrats med Oscarsstenen på Visborgsslätt i närheten av Gotlands gamla regemente.
Om Gotlands försvar ska växa - och det ska det av allt att döma - så lär väl officerare och alla andra regementsanknutna personer också behöva skolgång för sina ungar. Det anstår Försvarsmakten att tänka på hela det gotländska lokalsamhället och inte vältra sig över fungerande verksamheter och snacka om hur de "hotar riksintressen". Just nu är det militär verksamhet som "hotar" Gotlands utveckling, om minsta motvilja från Försvaret leder till att det ena och det andra stoppas. Jag säger bara solceller, vindkraft och elkablar.
Det brukar vara friskolor i Visby som vinner på turbulens runt landsbygdens skolor. Så det är väl bara för Innovitaskolan i Visby att börja skissa på utbyggnadsplaner för sisådär 130 barn. Om det är Försvarsmakten som bestämmer på Gotland alltså.