Det börjar konstigt, när regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S) skriver insändare tillsammans med samordnaren för Energiön Gotland och centerpartisten Lars Thomsson. Om regeringsbeslutet som stoppar många havsbaserade vindkraftsprojekt i Östersjön skriver de i inledningen att:
"Först och främst är det väldigt förvånande att beslutet helt verkar bygga på vissa delar av Försvarsmaktens slutsatser."
Vissa delar? Vilka "delar" är det som Meit Fohlin och Lars Thomsson tycker att regeringen borde ha fäst avseende vid?
Försvarsmakten står tydligt fast vid att omfattande planer för vindkraft i Östersjön skulle utgöra en oacceptabel risk om hotbilden mot Sverige blev mer akut.
Oavsett vad regeringen hade beslutat om så undrar jag hur många av de tretton stoppade projekten som hade blivit verklighet. Vindkraften dras med tydliga lönsamhetsproblem och det riskerar att bli värre ju större del av energiproduktionen som utgörs av vindel.
SVT rapporterade under onsdagen hur elpriserna skenat i södra Sverige. Det beror på vädret. Ett envist högtryck har gjort att vindarna var måttliga. Vilket naturligtvis gör att vindkraftproducenterna inte får mycket ut av prisuppgången.
När det å andra sidan blåser och vindkraften producerar rikligt med el, då faller elpriset så att det till och med kan bli negativt. Det är inte heller till stor glädje för vindelsproducenterna. Det gör det svårt att få lönsamhet i nya vindkraftprojekt, som dessutom kan bidra till att elpriset allt oftare blir extremt lågt. Så länge vindelen inte kan lagras – vilket är svårt och dyrt – så slår en större andel vindel i energimixen undan benen för branschens egen lönsamhet.
Kalkylen för havsbaserad vindkraft har på senare tid blivit än mer ofördelaktig. Tidningen Näringslivet rapporterade under onsdagen:
"Nya siffror: Kostnadschock för att bygga havsbaserad vindkraft".
Storbritanniens regering har tvingats höja budgeten med 46 procent, för att överhuvudtaget få några som nappar på att genomföra planerade satsningar på nya havsbaserade vindkraftverk.
Tidningen intervjuar Mats Nilsson, elmarknadsanalytiker och docent i nationalekonomi vid Södertörns Högskola, som konstaterar att det verkligen finns problem som påverkat investeringsviljan:
– Det är billigare att bygga landbaserad vindkraft. Det vet alla. Men samtidigt får vi de här tvära priskasten och när det blåser mycket så imploderar elpriserna. Det tror jag är en anledning till att utbyggnadstakten av landbaserad vindkraft har avstannat.
Mats Nilssons slutsats är att det behövs mer planerbar baskraft som inte är väderberoende. Det skulle kunna ge en elmarknad med mindre fluktuationer som blev lättare för elkunderna att leva med. Och, paradoxalt nog, även för vindkraftsproducenterna.