Försämra inte djursjukvården

Ingen ska behöva skjuta hästen för att det saknas veterinär.

Bäst oskjuten.

Bäst oskjuten.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Ledare2023-07-10 06:35
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Den har återkommande gått att läsa om hur något inte stämmer i svensk djursjukvård. Det finns helt enkelt inte veterinärer nog för att hålla jourverksamhet i alla distrikt.

Hästägare har på grund av detta efter bästa förmåga fått avliva sina skyddslingar då de blivit sjuka efter kontorstid. Länsstyrelser larmar om att slopad jourverksamhet innebär att djur som egentligen hade kunnat tillfriskna efter behandling riskerar att avlivas. Med både ekonomiska och känslomässiga konsekvenser för djurägarna.

Det är Jordbruksverket, SJV, som har ansvar för att garantera veterinär beredskap i alla distrikt dygnet runt. Ett ansvar myndigheten uppenbart inte tar. Det råder förvisso veterinärbrist, men SJV rosar inte direkt marknaden och är ingen eftertraktad arbetsgivare.

Men istället för att bli bättre och klara sitt uppdrag försöker SJV komma ur sina åtaganden. Något som inte minst syns i myndighetens svar till den utredning som gjorts i syfte att förbättra djurens hälso- och sjukvård. Till exempel anger SJV att förbryllande låga 400 behandlingar skett nattetid under ett helt år i hela Sverige. Syftet är uppenbart. SJV försöker få det att se ut som att det inte finns behov av veterinärer under natten. Detta trots att hästnäringen pekar på att sex hästar skulle dö varje natt om jouren slopades.

Det blir därför missvisande när utredningen baseras på SJV:s statistik. Lägg där till att privatpraktiserande veterinärer inte har varit särskilt delaktiga, att utredningen slutfördes utan lantbrukarperspektiv och att de alternativ till jourverksamhet som presenteras är inte tillfredsställande. Till exempel pratas det om att erbjuda avlivning som alternativ till veterinär. ”Utredningens förslag om att minska tillgången på veterinärvård och hantera sjuka djur som trasiga kylskåp är otroligt stötande”, sammanfattar Svenska kennelklubbens vd Kees de Jong.

Djursjukvård är viktig. Sett ur ett beredskapsperspektiv är den vital. Ska lantbrukare och hästägare behöva skjuta alla djur som blir sjuka kvällar och helger kommer det snart inte finnas några kvar – varken lantbrukare eller djur. Det är inte en orimlig gissning att det var just på grund av dess betydelse som veterinär beredskap blev ett myndighetsansvar.

Det finns dock några snabba åtgärder som kan tas till. Först och främst bör SJV skilja på jour för stora och små djur. Bilden som framträder är nämligen att fler är villiga att arbeta jour om denna begränsas till stora djur. Det betyder inte att sällskapsdjur är sämre, men det är två helt olika segment.

SJV bör också skaffa sig kunskap om hur det ser ut runt om i Sverige. Det har man inte nu. I bästa fall antas det att det finns privatpraktiserande veterinärer som kan täcka upp när myndigheten drar in sin jourverksamhet. Med fördjupad kunskap och bättre relationer hade SJV kunnat lösa mer av sitt uppdrag genom att handla upp fler veterinärtjänster, inklusive jour, av privatpraktiserande veterinärer. För Jordbruksverket får inte smita undan sitt ansvar för djur och djurägare.

GA

Detta är en ledare från Gotlands Allehanda, som är oberoende moderat.