Under Ulla Petterssons ledighet tog Håkan Ericsson tillfället i akt att etablera Gotlands Folkblads syn på privata aktörer i välfärden och det med emfas.
När han får frågor och ifrågasätts (av Eva Nypelius, Ola Lindvall och undertecknad) vägrar han regelmässigt att bemöta och besvara i sak utan kommer bara med fler floskler och bygger vidare på sin halmgubbe som säger att vi vill skydda riskkapitalister.
Gotlands Folkblads budskap till gotländska företag blir däremot tydlig och det skulle vara upplyftande om nuvarande chefredaktören, Ulla Pettersson, ger sin syn på saken.
Håller hon med Håkan Ericsson om att de privata utförare vi har i den gotländska välfärden generellt består av personer som ”jagar vinster i välfärden” med syfte att ”göra sina ägare till miljonärer” för att ”väl en dag lösa in vinsten och sälja bolaget?”.
Talar socialdemokraten Håkan Ericsson även för sitt parti i frågan när han så tydligt beskriver Athene, Attendo, Hattstugan, Visby Assistans, Diaverum och Nygårds på detta sätt?
På sätt och vis är det befriande att Håkan Ericsson är tydlig. Annars brukar det heta att man inte är emot privata aktörer av princip, Håkan Ericsson (och Gotlands Folkblad?) gör klart att det visst är en principfråga, inga undantag görs heller för de lokala och uppskattade aktörerna som till exempel Atheneskolan.
De allra, allra flesta företag i den svenska välfärden är inte stora riskkapitalbolag. Över 90 procent av alla företag är små företag med färre än 20 anställda. Att ta ut en låg lön för att kanske sedan komplettera med vinstuttag när man ser att utrymmet finns är inte helt ovanligt. Men när detta beskrivs som ”miljonutdelning till ägarna” blir bilden en annan.
Att ett företag går med vinst innebär inte automatiskt att vinsten delas ut till ägarna, många återinvesterar vinsten i företaget.
Men fakta och verklighet är oerhört svåra att få igenom den rödgröna bombmatta av myter som vävs av bland andra Håkan Ericsson.
Den rödgröna majoritetens flaggskepp i denna fråga: Pjäsen, lades inte ut på upphandling eftersom regionen ville dra lärdom av Attendos framgångssaga med boendet. Pjäsen är i sammanhanget ett oerhört passande namn på huvudrollen i detta drama.
Allt skulle fortsätta som under Attendos regi, inget skulle bli sämre. Tvärtom skulle man spara pengar på att ta över driften eftersom Pjäsen skulle utgöra föredöme för öns andra äldreboenden.
Dessutom påstods som bekant att Attendo tog fem miljoner av de skattemedel för att stoppa i ägarnas fickor. Därmed skulle regionen förutom en redan välskött verksamhet ha fem miljoner extra att använda i verksamheten.
När nu bristerna och kritiken uppdagas påstår Håkan Ericsson på fullt allvar att det är brister som funnits hela tiden och som först nu kan avslöjas tack vare övertagandet. Ett påstående så fräckt att det inte kan passera utan att han förklarar var han hämtar sin grund för detta.
Så kom igen Håkan, förklara eller ta tillbaka.
Och Ulla Pettersson: är det Gotlands Folkblad officiella inställning till privata aktörer i den gotländska välfärden som beskrevs under din ledighet?