Ledare: Fler behöver utbilda sig inom områden med brist på kompetens

För många är våren en tid av framåtblickande, kanske framför allt mot sommaren och allt som den för med sig. Men för en del, särskilt unga, riktas blicken redan nu mot hösten. För niondeklassare är det på våren valet till höstens gymnasieutbildning sker. Bland unga vuxna är det vanligt att stå i valet och kvalet mellan att söka till universitet och högskola eller inte.

I kunskapsnationen Sverige har vidareutbildning blivit en självklarhet för de flesta. 90 procent av den vuxna befolkningen har utbildning efter grundskola och 47 procent har eftergymnasial utbildning (SCB 27/1). Gott så, eftersom vi är en högteknologisk och innovativ ekonomi som drivs av välutbildad arbetskraft. Samtidigt är det tyvärr inte så att all vidareutbildning uppmuntras och ses som ett välkommet tillskott till samhället.

Vår arbetsmarknad lider idag av stor kompetensbrist, särskilt vad gäller praktiska yrkeskunskaper. I Svenskt Näringslivs företagarpanel (1/4) framkommer en hel del intressant om rekryteringsläget. Hela 68 procent av de svarande uppger att det varit mycket eller ganska svårt att rekrytera det senaste halvåret. Den överlägset mest efterfrågade åtgärden bland panelen är “bättre och fler yrkesutbildningar”. Så många som 60 procent av de svarande inom näringslivet anger det som en av de absolut viktigaste satsningarna för att säkra framtiden för svenska företag. 

Parallellt med bristen på hantverkskunniga verkar det finnas ett överflöd av vissa typer av högskoleutbildade. Det hävdar i alla fall professor Mats Alvesson vid Lunds Universitet i ett radioinslag i ekonomiekot (SR 18/4). Alvesson menar att vi haft en så omfattande massutbildning de senaste decennierna att en högskoleexamen idag inte behöver innebära en starkare ställning på arbetsmarknaden. Det beror helt enkelt på att många får med sig kompetenser som inte efterfrågas tillräckligt. Det ligger mycket i det, även om det såklart också finns många högskoleutbildningar som det råder hög efterfrågan på.

Det som är uppenbart är att vårt utbildningssystem misslyckas med att producera det arbetsmarknaden behöver. Flera sektorer skriker efter praktisk yrkeskompetens samtidigt som det råder överflöd av högutbildade inom andra. Från politiskt håll har det införts flera åtgärder för att öka yrkesutbildningarnas attraktivitet och minska den skevhet som råder. Yrkesprogrammen på gymnasiet har blivit högskoleförberedande, åtminstone så länge eleven inte aktivt väljer något annat. Dessutom är nya yrkesprogram på väg att införas (Regeringen 20/11-24) och staten har skjutit till medel till yrkesutbildningar för vuxna.

Det är en bra bit på vägen, men för att verkligen komma till rätta med problemet krävs också ett ändrat synsätt på samhällsnivå. Att Sverige ska vara ett land med hög kompetens- och kunskapsnivå är självklart, men det likställs alltför ofta enbart med akademiska meriter. Statusen en sådan ger följer därefter. Men sanningen är att välutbildade undersköterskor, lokförare och maskinförare är precis viktiga för att möjliggöra vår kunskapsnation som lärare, läkare och jurister. 

Vi behöver fler som utbildar sig inom områden där det råder brist på kompetens, oavsett om det sker genom yrkesutbildningar eller akademiska studier. Däremot behöver vi inte fler som ägnar åratal åt utbildningar som ger kunskaper som redan finns i överflöd.