Skolminister Lotta Edholm (L) och utredaren Magnus Henrekson, under en pressträff där betygsutredningen överlämnar sitt betänkande till regeringen.
Vem vill ha betyget F? Ingen elev i alla fall. Men många lärare vill inte heller ha ett betyg som stämplar eleven "icke godkänd". Det är ett verktyg som indirekt, eller direkt, får stor påverkan på den unga människans liv.
Att slopa den skarpa godkäntgränsen är alldeles utmärkt, med tanke på att mer än var tionde elev i årskurs 9 på Gotland saknar behörighet till gymnasieskolan.
Ingen ska få underkänt i skolan och ingen lärare eller skola ska hålla på med glädjebetyg. Så presenterades huvuddragen från regeringens utredare Magnus Henrekson när han lämnade sin 1 329 sidor tjocka utredning, innehållande en ny tiogradig betygsskala, till regeringen. Betygen ska sättas mer likvärdigt i hela landet.
Den stora frågan är väl egentligen inte hur många grader det ska vara i en betygsskala. Den största skolsnackisen borde vara om det finns resurser och ork att stötta de elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen. Oavsett om det är en siffra eller en bokstav som flaggar för det.
Nyhetsrapporteringen om det nya betygssystemet fick mig att tänka på bantning, dieter och på vetenskapsjournalisten Michael Mosley. Någon gång studerade han hur överviktiga människor resonerade kring vad de åt. Alla som stretat med att räkna kalorier och har svårt att stå emot sötsug vet hur svårt det kan vara att nå målet. I Mosleys studie ingick en frestelse. De bantande bjöds på tårta. De som felaktigt fick veta att tårtbiten inte alls innehöll många kalorier kände fortsatt hopp att hålla fast vid dieten. De betraktade tårtbiten som ett stickspår, men återvände till rätt kurs, liksom. De som däremot fick veta hur kaloririk tårtbiten var, tänkte att de kvaddat dagens kalorimål och lika gärna kunde ta en bit till.
Den där känslan av att loppet är kört - jag har redan förlorat - den föreställer jag mig att elever med F-varning har vittring på. Ett F följs av fler dåliga tårtbitar och betyget duger inte längre till en gymnasieplats.
Den som däremot får veta att: Om du bara kämpar lite till så lyckas du - har väl all psykologi i världen på sin sida att ta sig bättre ur situationen. Ingen vill vara den hopplösa.
Många gotländska föräldrar måste ha suttit på utvecklingssamtal med ungens mentor som flaggat för F-varning. Då är det fara å färde. Behörigheten till gymnasiet osäker. Men hur många efterfrågar stöd för att räta upp situationen?
Att regeringen utrett F-betygets framtid har välkomnats av många lärare som tyckt att betyget i onödan stänger ungdomar ute från gymnasiet. Dessutom har fackförbundet Sveriges lärare vittnat om att den underkända bokstaven kan vara ett arbetsmiljöproblem, när somliga lärare känt sig pressade att undvika betyget F.
Kanske vill en rektor att skolan ska ha en annan image? Skolan ska andas "måluppfyllelse".
Det har beskrivits av lärare som deltagit i en undersökning där nära 2 400 medlemmar i Sveriges lärare tillfrågades och 45 procent svarade. Var fjärde lärare har upplevt påtryckningar från rektor när det gäller betyget F.
Skolministern Lotta Edholm (L) har tyckt att dagens betygssystem har brister. På pressträffen om betygsnyheterna sade hon:
– Betygen i dag speglar inte elevernas faktiska kunskaper på ett rättvist sätt, sade Edholm.
En utbildning där ingen elev lämnas efter måste vara överordnat allt. På samma sätt som en F-varning idag ska följas av ökat stöd för att hänga med, måste också de lägre stegen i ett nytt framtida betygssystem utlösa resurs-mekanismer. Annars riskerar gymnasiet att bli en pärs - även om eleven har tillträde dit.
Ett betygssystem utan det bestraffande F-et leder förhoppningsvis till en kurs framåt, också för den som körde i diket i några ämnen och fick hjälp upp. Livet måste fortsätta också efter en fel-äten tårtbit.