"EU saknar sjÀlvrannsakan efter Brexit"

Maktöverföring och ökad finansiering till EU bör understÀllas folkomröstningar, menar Europaparlamentarikern Charlie Weimers (SD).

En svensk statsminister vill nog inte Äka hem frÄn Bryssel och erkÀnna att han har blivit lurad och att han mÄste hÄlla igen investeringar i svensk sjukvÄrd och skola för att finansiera betalningsovilliga greker, spanjorer och portugiser, sÀger Charlie Weimers, Europaparlamentariker för Sverigedemokraterna, som nyligen besökte Visby.

En svensk statsminister vill nog inte Äka hem frÄn Bryssel och erkÀnna att han har blivit lurad och att han mÄste hÄlla igen investeringar i svensk sjukvÄrd och skola för att finansiera betalningsovilliga greker, spanjorer och portugiser, sÀger Charlie Weimers, Europaparlamentariker för Sverigedemokraterna, som nyligen besökte Visby.

Foto: Foto: Cecilia Blomberg

Ledare2021-07-24 05:30
Detta Àr en ledare. PÄ hela Helagotland publiceras ledarartiklar frÄn GotlÀnningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Charlie Weimers, Europaparlamentariker för SD, var tidigare aktiv i KD bland annat som stabschef i Bryssel för EU-parlamentarikern Lars Adaktusson (KD), för att 2018 byta parti till SD. Cecilia Blomberg har trÀffat honom i ett somrigt Visby för ett samtal om EU och Sveriges framtid.

Du sĂ€ger dig vara bekymrad över vart EU Ă€r pĂ„ vĂ€g. Vad ser du som problemet med EU i dag? 

– Grundproblemet Ă€r att EU inte Ă€r en naturlig politisk beslutsnivĂ„ pĂ„ samma sĂ€tt som exempelvis riksdagen. Det saknas en gemensam europeisk debatt och dĂ€rmed blir det svĂ„rt att upprĂ€tta en fullskalig europeisk demokrati. Det Ă€r bara för var och en att frĂ„ga sig: hur stor koll har jag pĂ„ riksdagen jĂ€mfört med Europaparlamentet, EU-kommissionen och Europeiska rĂ„det? Det Ă€r svĂ„rt att hĂ€nga med eftersom det Ă€r vĂ€ldigt avlĂ€gset.

– Som beslutsfattare i Bryssel anser jag att man mĂ„ste ha en vĂ€ldigt stor respekt för att hĂ„lla de beslut som kan fattas av kommuner, regioner och medlemsstater pĂ„ just dessa nivĂ„er och inte flytta upp makt till den europeiska nivĂ„n. Men tyvĂ€rr gör man tvĂ€rtom. Mer och mer makt flyttas till Bryssel enligt EU:s grundtes om en ”alltmer sammanflĂ€tad union”. Ett exempel Ă€r den sociala pelaren som Stefan Löfven (S) lanserade och som nu hĂ„ller pĂ„ att leda till att den svenska modellen Ă€r pĂ„ vĂ€g att krossas. Det Ă€r ocksĂ„ den idĂ©n som gör att man hĂ„ller fast vid euron, trots att det i grunden Ă€r en dysfunktionell skapelse som har frĂ„ntagit Sydeuropeiska lĂ€nder möjligheten att devalvera, alltsĂ„ att sĂ€nka sin valutas vĂ€rde sĂ„ att det blir billigare för exempelvis svenskar att semestra i Grekland. NĂ€r krisande EU-lĂ€nder inte kan devalvera mĂ„ste EU i stĂ€llet transferera stödpengar, och det Ă€r det man gör nu med coronafonden. Den Ă€r i sjĂ€lva verket en rĂ€ddningsfond för havererade euroekonomier som inte lĂ€ngre kan devalvera sig ur sina stĂ€ndiga kriser.

– Ett annat problem Ă€r att det finns noll sjĂ€lvrannsakan efter Brexit. Man söker inte de verkliga skĂ€len till att Storbritannien lĂ€mnade, som stĂ„r att finna i en rĂ€dsla för EU:s oförmĂ„ga att hantera och sĂ€kra den yttre grĂ€nsen. DĂ€rtill drabbade en hĂ€nsynslös implementering av EU:s fria rörlighet den brittiska arbetarklassen genom inflödet av östeuropĂ©er som var villiga att arbeta till lĂ€gre löner och som utkonkurrerade de brittiska arbetarna. Man ser inte heller att britterna reagerade mot försöken att flytta mer makt till Bryssel. I stĂ€llet ser man Brexit som en unik möjlighet att faktiskt driva igenom ett ”Europas förenta stater” nu nĂ€r de jobbiga britterna tagit sitt pick och pack och dragit till öarna. 

Vad Ă€r problemet med EU:s skuldpaket? 

– Problemet Ă€r dels att man genom svenska skattebetalares lĂ„nkrediter finansierar misskötta ekonomier i andra delar av Europa. Det har inte alls med en Ă„terstart efter corona att göra, utan det handlar om att rĂ€dda ekonomier som drabbats av den dysfunktionella euron. Och dels att man bygger in EU-skatter som kommer att bli verklighet nĂ€r syd- och östeuropĂ©er inte vill betala tillbaka sina lĂ„n. Det innebĂ€r en gigantisk maktöverföring till Bryssel.

– En svensk statsminister vill nog inte Ă„ka hem frĂ„n Bryssel och erkĂ€nna att han har blivit lurad och att han mĂ„ste hĂ„lla igen investeringar i svensk sjukvĂ„rd och skola för att finansiera betalningsovilliga greker, spanjorer och portugiser.

– Sverigedemokraterna var det enda mitten-/högerpartiet som röstade nej till coronafonden i Europaparlamentet och riksdagen, för vi förstod vad som skulle komma. Vi visste att det hĂ€r skulle bli permanent och att det skulle bana vĂ€gen för EU-skatter. Man sĂ€ger att de lĂ€nder som fĂ„tt lĂ„n genom coronafonden ska betala tillbaka mellan 2028 och 2058, men man har byggt upp en moralisk risk i hela konstruktionen. För om de hĂ€r lĂ€nderna om nĂ„gra Ă„r konstaterar att de inte klarar av att betala tillbaka, ja dĂ„ stĂ„r nettobetalarna Sverige, Tyskland, Finland, Danmark, NederlĂ€nderna och andra dĂ€r med notan. DĂ„ Ă„terstĂ„r endast EU-skatter. Och dĂ„ försvinner svenska folket urgamla rĂ€tt att sig sjĂ€lvt beskatta.

Vad Àr din lösning?

– Min lösning Ă€r att en ny konservativ regering inför ett folkomröstningsinstrument som innebĂ€r att om svenska förhandlare i Bryssel vill gĂ„ med pĂ„ maktöverföringar eller stora ökningar av svensk finansiering till EU i form av EU-avgifter eller annat, sĂ„ ska det understĂ€llas en folkomröstning. Det skulle göra att svenska förhandlare inte kan lova bort vĂ„ra skattepengar pĂ„ det sĂ€tt som Löfven gjorde förra sommaren. 

– Debatten om coronafonden visar att det finns en frustration hos befolkningen med vad som försiggĂ„r i EU och jag tror att det Ă€r hög tid för M och KD att fundera pĂ„ hur de som EU-vĂ€nner kan medverka till att stoppa en utveckling som föder nya EU-kritiker varje dag, sĂ„ att de inte stĂ„r dĂ€r om tio Ă„r nĂ€r Sverige har gĂ„tt ur EU och inte sĂ„g det komma. Vi ser det komma nu, och de har chansen nĂ€r de stĂ„r inför regeringsbildning om valet vinns 2022. De borde ta den chansen. 

Nu har det gĂ„tt drygt tvĂ„ Ă„r sedan du blev invald för SD i Europaparlamentet, vad var det som gjorde att du bytte frĂ„n KD? 

– Vi lever i folkvandringstider och det migrationstryck som Sverige och Europa kommer att uppleva under det hĂ€r Ă„rhundradet saknar historiskt motstycke. Sverige har haft en massinvandring och Ă€r under vĂ€ldigt snabb förĂ€ndring. Den svenska kulturen utmanas pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll i vĂ„rt land. Vi ser det i förorter dĂ€r gĂ€ng dominerar. Vi ser det i omrĂ„den dĂ€r sjĂ€lvutnĂ€mnda shariapoliser patrullerar gatorna. Befolkningsutvecklingen i Mellanöstern och Afrika visar att om ingenting görs nu sĂ„ kommer invandringen bara att fortsĂ€tta. Befolkningen i Afrika kommer att tredubblas till fyra miljarder innan det hĂ€r Ă„rhundradet Ă€r slut, och mĂ„nga av dem kommer att vilja migrera till Europa. DĂ„ krĂ€vs europeiska politiker som ser att vi mĂ„ste ta ansvar för kommande generationer om vi vill att det ska finnas en svensk kultur kvar. 

– Jag vill vara med i ett parti som vill hantera den problematiken pĂ„ allvar och som vill göra det med Sveriges intressen i frĂ€msta rummet. Och som vill ha ett asylstopp nu, eftersom det lĂ„ngsiktiga bevarandet av den svenska kulturen hĂ€nger pĂ„ det pĂ„ över hundra Ă„rs sikt. Det Ă€r bara SD som har det perspektivet.

– Sverigedemokraterna Ă€r ett parti under positiv utveckling. Man utvecklas mer och mer som det ledande konservativa alternativet i svensk politik, och det Ă€r det enda partiet som verkligen har landat rĂ€tt i synen pĂ„ EU och som har formulerat en syn pĂ„ vad EU Ă€r, nĂ€mligen ett maktmaskineri, och inte vad man önskar att EU vore.