I maj 2025 låg beläggningen inom svenska kriminalvården på 141 procent (TV4 4/6). Den höga beläggningsgraden i anstalter och häkten beror framför allt på att utbyggnaden av myndighetens verksamhet inleddes alldeles för sent. Beslut och prioriteringar av tidigare regeringar har inte varit tillräckliga. En välbehövlig omläggning av svensk kriminalpolitik med hårdare straff mot brottslingar ligger också till grund för ett ökat behov av fängelseplatser framöver.
Regeringen har nu upphandlat fängelseplatser på anstalten i Tartu i Estland (SVT 5/6). Det kommer finnas 400 celler med plats för 600 intagna. Säkerhetsklassen motsvarar ett svenskt klass två fängelse. De fångar som kan komma i fråga att skickas till Estland är män över 18 år som är dömda för ekonomisk brottslighet, sexualbrott eller mord. De som har ett omfattande vårdbehov eller bedöms utgöra en betydande säkerhetsrisk – dömda för brott mot rikets säkerhet, terroristbrott eller grov organiserad brottslighet – kommer inte att vara aktuella.
Det är ett behövligt första steg. Enligt Kriminalvårdens prognos kan så många som 35 000 personer sitta i fängelse 2033, medan 4 500 personer sitter häktade (DN 5/6). Myndigheten har kapacitet att utöka till totalt cirka 27 000 anstalts- och häktesplatser till 2033. Det kommer alltså att saknas platser enligt prognosen.
Månadskostnaden för att hyra en plats i Estland är dessutom billigare än vad en likvärdig plats kostar i Sverige, 8 500 euros per plats i Estland jämfört med 11 500 euros i Sverige. Standarden på rummen i Tartu motsvarar ett svenskt fängelserum, och Sverige ska därtill hyra hela fängelset.
I avtalet ingår att estnisk lagstiftning ska gälla, men viss särreglering har avtalats. Sysselsättning, rätt till besök och kommunikation med omvärlden ska motsvara vad som gäller i Sverige. Personalen på fängelset kommer att vara estnisk, men tala engelska. Det kommer även finnas viss svensk personal och fångarna ges rätt till tolk och översättning.
Billigare, behövligt och bra standard, det borde inte vara ett problem att få igenom detta beslut i riksdagen. Men dessvärre sätter sig oppositionen på tvären. Miljöpartiet har redan sagt att de tänker rösta nej, Centerpartiet ställer sig skeptiska till förslaget och Vänsterpartiets rättspolitiska talesperson Gudrun Nordborg har sagt att det ska ”mycket till” innan de röstar ja. Socialdemokraterna avvaktar med besked. Teresa Carvalho (S), rättspolitisk talesperson, säger att partiet är skeptiskt till att outsourca jobb och myndighetsutövning utanför Sverige.
Det krävs en kvalificerad majoritet med tre fjärdedelar för att detta ska gå igenom i riksdagen. Alternativet till att hyra fängelseplatser utomlands är att fler dömda går fria i väntan på att domen ska verkställas, en säkerhetsrisk i samhället. Förslaget är kostnadseffektivt och ger snabbt access till flera hundra platser. Det är därmed ett bra komplement till utbyggnaden av svensk kriminalvård. Något som ansvarstagande partier borde kunna ställa sig bakom.