Grundproblemet på arbetsmarknaden är att det finns en stor andel människor som inte är kvalificerade för de lediga jobb som finns. En lösning har varit att erbjuda flera yrkesutbildningar till gruppen. Tyvärr är intresset för sådana utbildningar svalt, och resultatet är att flera branscher är i stort behov av arbetskraft, samtidigt som många går arbetslösa.
Regeringens svar för att få bukt med problemet är bidragstak. Regeringen, med Moderaterna i spetsen, menar att fler kommer att gå till jobbet om det finns ett maxtak på hur mycket bidrag ett hushåll kan få. En sådan reform innehåller dock mycket symbolpolitik.
Albin Zettervall, jurist och arbetsmarknadsansvarig på den marknadsliberala tankesmedjan Timbro, har skrivit en rapport om förslaget och menar att det likt tidigare regeringars politik, inte kommer få någon större effekt. Han pekar i stället på att det behövs fler enkla jobb, och att vägen dit är att införa något som rapportförfattaren kallar för lågtröskel-jobb. Ett sådant jobb innebär 15 000 kronor i lön skattefritt. Arbetsgivaren behöver inte heller ha kollektivavtal eller förhålla sig till LAS.
Det hade gjort det enklare för arbetsgivare att våga anställa, samtidigt som långtidsarbetslösa faktiskt får möjlighet att tjäna egna pengar. Alla gynnas av det.
Bidragstaket behöver dock fortfarande genomföras, av rent moraliska skäl. Det är inte rimligt att vissa får ut mer pengar i bidrag än vad andra får ut i lön. Det ska alltid löna sig att arbeta. Såklart ska alla som faktiskt inte kan arbeta få bidrag som de kan leva på, och den gruppen behöver inte heller omfattas av arbetsmarknadsåtgärderna.
När det kommer till arbetsmarknadspolitik borde borgerligheten skifta fokus från bidrag, och i stället använda avdrag som incitament. Exempelvis borde barnbidraget göras om i grunden. Alla borde fortsätta få barnbidrag för två barn, men när en familj får fler barn borde familjen i stället få skattelättnader. Det tvingar familjen till en motprestation i form av arbete samtidigt som den får ekonomiskt stöd så den har råd att ta hand om barnen. Motsvarande kan göras med bostadsbidrag, en del såsom bidrag och en del som avdrag vid arbete.
Det hade varit bra, framförallt för utländska kvinnor med många barn. I dag är en stor andel av alla utländska kvinnor fast i hemmet, där det enda de gör är att ta hand om en stor barnaskara. Det gör att både mamman och barnen blir bortkopplade från samhället, vilket spär på segregationen.
Bidragstak är rättvist, men reformen i sig kommer inte vara avgörande för att få fler i arbete. I stället behöver det bli enklare att anställa, och avdrag användas som incitament för att få arbetslösa att nappa.