En bra dialog med de äldre kan spara liv

Den grupp som löper absolut mest risk för att drabbas av allvarliga följder om de smittas av coronaviruset är våra äldre.

Regionen skulle kunna spara liv om det togs dialog med pensionärsorganisationerna.

Regionen skulle kunna spara liv om det togs dialog med pensionärsorganisationerna.

Foto: Anders Wiklund/TT

Ledare2020-04-21 05:01
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Den grupp som löper absolut mest risk för att drabbas av allvarliga följder om de smittas av coronaviruset är våra äldre. De äldre är en grupp som inte är speciellt homogen, men som lite grovt kan delas in i tre grupper. De som är pigga, krya och som klarar sig själva i sin egen bostad. De som har behov av hjälp av hemtjänst, men som bor kvar hemma, och så dem som bor på något av öns äldreboenden, säbon. Om gruppen äldre ska hållas smittfria är det som ni förstår ett rätt brett arbete som behöver göras, även om huvuddelen ligger inom socialförvaltningens ansvarsområde. 

Det egna ansvaret är stort, men även om de äldre förhåller sig till de riktlinjer som utfärdats måste samhället i stort också anpassa sig. Hur ska en fysiskt och socialt aktiv 80-åring som bor och klarar sig själv i sitt eget hem kunna följa rådet att hålla sig hemma? Vem ska exempelvis handla hem mat och andra förnödenheter? Visserligen har privatpersoner och mataffärer varit snabba med enkla och bra lösningar, men då det är de hårdast drabbade av covid-19 som också riskerar att ta upp störst del av sjukvårdens resurser borde väl regionen ha en fundering kring detta. Alltför att minimera risken att äldre personer smittas.

När det gäller gruppen som har rätt till hemtjänst finns det också frågor som borde lyftas och bollas. Fungerar alla de åtta hemtjänstutförarna på bästa möjliga sätt? Vilka frågor och funderingar finns hos de äldre som får besök av hemtjänsten? Det kan även finnas frågor kring hemsjukvården?

Våra äldreboenden är nog där det finns mest kunskap hos både personal och chefer, men oron för att smittas finns ändå. Nu verkar besöksförbudet respekteras, men samtidigt hämtas istället en hel del av de boende av sina anhöriga. Hur ser man till att det inte ger en smittspridning?

Ett sätt att få en bättre överblick för de äldres situation och hur man kan minska riskerna för smittspridning är att hålla en tät dialog med pensionärsorganisationerna. Något som regionen uppenbart inte gör. Den 14 april hade PRO-Gotland en insändare i GT där de ifrågasätter hur Region Gotland arbetar. Enligt PRO-Gotland har många andra kommuner och regioner sammankallat sina pensionärsråd för att citat ”diskutera hur äldreorganisationerna och region/kommun kan jobba tillsammans i denna svåra tid”. Men inte här på Gotland. 

Nu är det ingen hemlighet att pensionärsrådet inte fungerat under socialnämndens ordförande Rolf Öströms (M) ledning. Något som borde vara väl känt inom regionledningen vilken därmed borde ta ett större ansvar. Vi kan ju jämföra med det ansvar som regionledningen på ett föredömligt sätt tagit för att bolla lösningar med näringslivet. Ständiga möten, samtal har lett till två krispaket och ett välbemannat kriscentra/företagsjour dit företagare kan höra av sig med sina frågor för att få vägledning. Vart ringer exempelvis oroliga pensionärer?

När det är gruppen äldre som drabbas hårdast om de insjuknar i covid-19 och då andelen över 65 år är ovanligt hög på Gotland borde regionen prioritera en dialog med pensionärsorganisationerna. Om inte för de äldres bästa så i alla fall för att sjukvården på ön inte ska bli överbelastad. Här borde regionen prioritera upp arbetet. Kan man ha en daglig och bra dialog med det gotländska näringslivet borde det inte vara så svårt att också ha en dialog med pensionärsorganisationerna en gång i veckan eller var fjortonde dag. En dialog som skulle kunna rädda liv.