Ingen får peka finger och leta syndabockar – utom Ebba

Jag hoppas att KD-ledaren Ebba Busch har någon kärleksfull kritiker i sin närhet som kan få henne att inse att hennes retorik är fullständigt motsägelsefull.

Det var inte första gången som Ebba Busch ger pekpinnar till andra utan att för ett ögonblick känna av bjälken i det egna ögat.

Det var inte första gången som Ebba Busch ger pekpinnar till andra utan att för ett ögonblick känna av bjälken i det egna ögat.

Foto: Caisa Rasmussen/TT

Ledare2023-01-20 06:15
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Ingen ska peka finger och leta syndabockar. Vi ska se framåt. Det var hennes inledning i veckans partiledardebatt i riksdagen. Sen ägnade hon själv resten av sitt inlägg till att göra exakt detta. Peka finger och lägga all skull för alla problem på den förra regeringen.

Det var inte första gången som Ebba Busch ger pekpinnar till andra utan att för ett ögonblick känna av bjälken i det egna ögat.

Eller också är hennes taktik just detta, att framkalla fullt rimliga reaktioner från dem som lyssnar så att hon kan spänna ögonen i dem och agera förorättad?

Hur det än är bidrar det inte till att höja nivån i det politiska samtalet.

Att man kan misstänka en taktik stärks av Ulf Kristerssons agerande i samma debatt. Hans ingång var att "bjuda in" oppositionen till sitt bord för breda överenskommelser. Mycket gentilt. 

Det stod dock klart ganska snabbt att det betydde att andra partier ska ge Tidöpartierna sitt stöd. 

Men Kristersson kunde sedan hävda att han bjöd in till inflytande men att oppositionen inte är intresserad. Helt bortglömt verkade Kristerssons egen vilja till gemensamma överenskommelser vara, det har ju funnits ett par stycken som han själv har frånträtt.

Alla Tidöpartier ville också ställa Magdalena Andersson till svars om "vad Socialdemokraterna vill med kärnkraften". Andersson lyckades dock bra med att bemöta oppositionens angrepp, i kärnkraftsfrågan men även i frågan om gruvnäringen, så bra att det till och med fick L-ledaren att utbrista: "Snyggt Magdalena Andersson!".

Lite väl ärligt tyckte nog Ebba och Ulf. Tantgissar jag.

Riksdagsdebatten tappade dock all luft och lust för hårdför politisk konfrontation efter Annie Lööfs replikskiften – som i sedvanlig ordning när en partiledare gör sin sista debatt – blev en rad av hyllningar av personen och partiledaren i fråga.

Här är det inte de mest tårdrypande eller darrande på rösten som gör störst intryck utan snarare var det tvärtom Jimmie Åkesson (SD) som gav det starkaste tacket. 

Han bjöd hem Annie Lööf med familj till en heldag med honom och hans familj där bokprat och fotboll skulle stå i fokus. Det är overkligt att titta på dessa samtal och samtidigt veta att det parti som Jimmie Åkesson företräder har haft anställda med uppdraget att sprida så mycket hat mot just Annie Lööf som de bara orkat.

Tidigare har Jimmie Åkesson haft uppenbara problem att ens se det som sprids, efter Tidöavtalet har tonläget sänkts markant i hans partis kanaler. 

För nu är Jimmie Åkesson en väsentlig del av makten, något han har svårt att riktigt finna sig i. Han vill hellre fortsätta tala om allt dåligt som gjorts av alla andra historiskt. Flera gånger markerade han att SD inte sitter i regeringen och därför inte kan avkrävas ansvar.

SD och Jimmie Åkesson trivs bäst när de får göra precis det Ebba Busch så starkt säger sig ogilla. Men han får ingen förorättad blick från ministrarnas bänk. Han får applåder och beröm.

RÄTTELSE

I en ledare påstod jag att SVT-programmet där Annie Lööf intervjuades av Anna Hedenmo hette "30 minuter". Rätt är att så klart programmet hette "Min sanning". 

GOTLÄNNINGEN

Det här är en ledare. Gotlänningens ledarsida delar Centerpartiets värderingar.