Ledare: Det finns väldigt mycket att lära i Sverige

Sveriges niondeklassare läser och räknar alltför illa. I den senast publicerade jämförande globala Pisa-mätningen av elevernas kunskaper så fullkomligt rasar Sverige.

Liberalernas partiledare – arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson – var befriande klar i sin kommentar:

– Hur vi än vänder och vrider på mätningen visar den inget annat än en kunskapskollaps, det största tappet någonsin.

Reaktionen från fackförbundet Sveriges Lärare irriterar mig mest. Man ser naturligtvis med oro på utvecklingen, men man identifierar också en anledning att oroa sig för framtiden. Man fruktar att de tuffa ekonomiska tiderna ska leda till att kommunerna tvingas spara på skolan och att detta ska spä på försämringen av svenska skolelevers kunskaper.

Skolan blir väl inte precis bättre av om kommunerna tvingas ta ett fast grepp i svångremmen. Men samtidigt så är det ju absolut inte resursbrist som är anledningen till att svenska niondeklassare inte kan mer än de gör.

Vi har föredömliga skolexempel på nära håll. Estland är det land i Europa där eleverna klarar sig bäst i Pisa-undersökningen. Finland och Danmark klarar sig också mycket bra.

Det beror inte på att de skulle satsa så mycket mer offentliga resurser på skolan än vad Sverige gör. Så är nämligen inte fallet. Det finns inget likhetstecken mellan anslagna medel och goda utbildningsresultat. Även den matematiken är fel.

Jag blir inte precis lugnad när jag hör Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson:

– En stor del av de deltagande elevernas högstadietid har präglats av pandemin med inslag av stor frånvaro och distansundervisning. Det talar för en pandemieffekt.

För all del. Men berömde vi oss inte i Sverige om att – till skillnad från många andra länder – se till att i stor utsträckning hålla skolorna öppna och undervisningen igång trots pandemin? Borde inte alla de länder som stängde sina skolor när Sveriges var öppna i så fall ha drabbats av ännu värre tapp i Pisa-undersökningen än vi? Men så är det inte.

Johan Pehrson är en förklaring på spåren:

– Som integrationsminister ser jag att en missriktad och otillräcklig integrationspolitik har varit skadlig för det svenska skolsystemet.

Så är det. Det handlar också om volymer. Det gagnar inte undervisningen och kunskapsinhämtningen när det finns svenska skolor där de elever som har svenska som modersmål är en minoritet.

Till saken hör att under den förra regeringen exkluderades en alltför stor andel av dessa elever ur undersökningen, vilket fick läget i Sveriges skola att framstå som bättre än det var. Detta agerade fick dock utstå hård och berättigad kritik. När många fler elever med denna bakgrund nu inkluderas i Sveriges resultat så kan det ju definitivt bidra till det senaste resultatet i Pisa-jämförelsen.