Ludditer och sabotörer lär inte stoppa AI

Med Artificiell Intelligens (AI) kan vi stå inför samhälleliga omvälvningar av samma magnitud som den industriella revolutionen innebar. Men snabbare.

Max Tegmark, fysikprofessor vid Massachusetts Institute of Technology, MIT, är en av dem som varnar för AI.

Max Tegmark, fysikprofessor vid Massachusetts Institute of Technology, MIT, är en av dem som varnar för AI.

Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Ledare2023-07-14 09:45
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Jag tänker på sabotörer och ludditer när jag läser om att det amerikanska skådespelarfacket är på väg ut i strejk, bland annat på grund av oro över hur AI ska påverka deras arbetsmarknad och villkor.

Oron kan säkert vara befogad.  Tidigare försök att stoppa teknologisk utveckling för att skydda jobben har dock inte varit uthålligt framgångsrika.

Ursprunget för ordet sabotör är omtvistat, men en teori är att begreppet kommer från att franska arbetare kastade sin träskor (sabot på franska) i mekaniska och automatiserade vävstolar för att stoppa – sabotera – de maskiner som stod i begrepp att ta jobben ifrån dem.

Ludditerna var en brittisk rörelse som också gav sig på den industriella revolutionens maskiner. Det gick så långt som till mord, väpnat våld och planer på maktövertagande. Ludditen Jeremiah Brandreth – känd som the Nottingham Captain – blev 1817 den siste i Storbritannien som halshöggs för landsförräderi.

Effektivare vävstolar, och alla senare landvinningar, lät sig inte stoppas. På gott och på ont. Det går inte att neka till att den industriella revolutionen och urbaniseringen skapade hälsovådliga miljöer, rotlöshet och misär. Men den innebar också en fantastisk utveckling av välstånd och hälsa. Och den industriella revolutionen är en av de faktorer som möjliggjorde den västerländska demokratiska utvecklingen.

Kommer AI mest att vara på gott eller ont? Jag vet inte. Men i den mån som utvecklingen behöver bringas under ansvarsfull kontroll så tror jag inte att frågan kan överlåtas åt vad vi i Sverige brukar kalla "arbetsmarknadens parter". Inte ens det amerikanska skådespelarfacket lär ha makten att blockera teknologi om motparten ser stora potentiella ekonomiska värden i den. Och facket fokuserar hur som helst på sina medlemmars intressen snarare än det gemensamma bästa.

En av dem som ansett det påkallat att varna för hotet från AI är Max Tegmark, svensken som är bemärkt fysikprofessor vid Massachusetts Institute of Technology, MIT. I en SVT-intervju i början av sommaren skattade han risken för att mänskligheten kommer att utplånas av den AI vi skapar till över 50 procent. Han drog en parallell till vad som brukar hända i naturen när en ny smart art dyker upp:

– I stort sett varje gång har det gått ganska dåligt för dem som brukade vara smartast innan.

Om vi nu ska oroa oss över hot mot vår arts existens – och det ska vi väl – så verkar det klokt att låta AI toppa listan. Även om man inte tror att hotet är så stort och överhängande som Max Tegmark föreställer sig.

Och jag lovar att det inte beror på att jag är en Luddit-skribent som oroar sig över att bli ersatt av avancerad mjukvara.

GA

Detta är en ledare från Gotlands Allehanda, som är oberoende moderat.