Det innebär Trump i Vita huset för Sverige

Donald Trump vann presidentvalet. Det innebär inte slutet för världen men Sverige och Europa kommer att behöva ta ett större ansvar för fred och säkerhet.

Donald Trump under valdagens kväll.

Donald Trump under valdagens kväll.

Foto: Julia Demaree Nikhinson

Ledare2024-11-07 08:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Utrikeskrönika

Det blev inte det jämna val experterna hade förutsatt. Kamala Harris parti klappade igenom och Trump vann övertygande. Orsakerna är flera men den grundläggande återfinns i sakpolitik. Republikanerna hade större förtroende bland väljarna i frågor som ekonomi, brottsbekämpning och energipolitik. 

Exakt hur mycket Trump kan förändra USA beror i hög grad på hur det går i valet till kongressen. USA har en maktdelning mellan president, kongress och högsta domstol. Trump kan ingå avtal med andra länder, han kan införa tullar och han kan besluta om sådant som handlar om försvar och säkerhet. Däremot kan han inte själv ändra USA:s lagar, varav många dessutom beslutas på delstatsnivå.

USA:s system med maktdelning både horisontellt och vertikalt är skapat bland annat just för att motverka att en despot kommer till makten. Systemet bromsar förändring, något som ofta uppfattats som frustrerande men som nu kommer till nytta under en oförutsägbar politiker som Donald Trump. USA kommer att fortsätta att vara en fungerande demokrati.

Orosmolnen handlar snarare om vad Trump i Vita huset innebär för resten av västvärlden. Två saker vet vi: Han kommer att införa några slags tullar, vilket ofrånkomligen kommer att drabba svensk ekonomi. 

Därutöver kommer han att kräva att Europa tar större ansvar för kriget i Ukraina. 

I praktiken går USA under Trump därmed in i en fas med isolationistiska tendenser. Det har hänt förut. Mest känt är förstås när USA vände sig inåt under depressionen och mellankrigstiden. Det skapade utrymme för diktatorer som Hitler och Stalin att starta andra världskriget. 

Där lär vi knappast hamna den här gången. Världen är mer sammanflätad i dag, och USA är beroende av Europa på ett helt annat sätt än under 1930-talet. Det amerikanska engagemanget på vår kontinent är långsiktigt. Ukraina hade inte varit berett att möta det ryska anfallet år 2022 om man dessförinnan inte hade fått stöd av USA militärt, också under Donald Trumps första mandatperiod. Sannolikt vill Trump nu snabbt se fredsförhandlingar där Ukraina kan tvingas till eftergifter. Det är mindre troligt att han skulle acceptera att Ryssland tar över Ukraina.

För Sveriges del handlar det nu om att fortsätta att upprätthålla våra goda kontakter med USA, som förblir vår viktigaste internationella partner. Samtidigt kan vi glädjas åt att vi genom Natomedlemskapet faktiskt är mindre direkt beroende av USA än tidigare. Nu är vi också allierade med Storbritannien, Tyskland och våra nordiska grannländer. Det kan vara värt att påminna sig om att Storbritannien inte visar några tecken på att vackla i stödet för vare sig Nato, Ukraina eller den nordiska regionen. Vi lever i en orolig tid men situationen är inte förtvivlad. Den är inte ens ny. Vi har ju redan överlevt fyra år med Trump en gång och borde kunna göra det igen.

GA

Detta är en utrikeskrönika från Gotlands Allehandas ledarsida.