När regeringen beslutade att sänka bränslepriserna vid årsskiftet minskade statens inkomster med över 6 miljarder kronor. För en bilägare som kör 10 000 mil med sin bensinbil innebär sänkningen en förtjänst på 980 kronor årligen. Mellan tummen och pekfingret. Det är nog ingen summa som gör att någon räddas från personlig konkurs, ändå ansåg regeringen att de över 6 miljarderna var en viktig prioritering.
Vad som däremot kan hända om regeringen inte gör något åt den situation som drabbar Gotland i och med de kraftigt ökande färjepriserna är något betydligt mer omfattande. Det kan handla om hela öns framtid.
Alla berörs av färjepriserna. Privatpersoner, regionen, företag och föreningar kommer alla drabbas av de kraftiga kostnadsökningarna.
Privatpersoner vars frihet att hälsa på nära och kära kraftigt försämras.
Privatpersoner vars frihet att ta del av idrott och kultur på fastlandet minskar.
Företag drabbas av högre fraktkostnader. För några blir det dubbelt då de både behöver få hit viktiga produkter för sina verksamheter och skicka tillbaka den färdiga produkten.
Det slår enormt hårt mot det gotländska näringslivets konkurrenskraft.
Den gotländska besöksnäringen är extremt viktig för Gotland och hur de kraftigt ökade biljettpriserna nu kommer att slå kan vi bara tänka oss. Men det lär inte förbättra branschens möjligheter att överleva ytterligare svåra år i pandemins spår.
För idrottsrörelsen är det frågan om möjligheten att kunna delta i landets seriesystem, men även möjligheten för ungdomar att utvecklas genom utbyte med klubbar på fastlandet. De gotländska klubbarna har dessutom haft bra inkomster genom större tävlingar, cuper eller läger där fastlandsidrottare deltagit.
Den gotländska kompetensförsörjningen gällande allt från läkare till restaurangpersonal blir ännu svårare om Gotland mer eller mindre isoleras på grund av höga kostnader att ta sig till och från ön.
Region Gotland har därför jobbat stenhårt för att påverka regeringen. Det jag fått till mig av personer med god insikt i det arbetet är att alla har gjort ett fantastiskt jobb. Allt från regionens tjänstepersoner, via öns politiker oavsett parti till det gotländska näringslivet har dragit i alla trådar de kan, både hårt och flera gånger. Samtidigt har ett utredningsarbete pågått för att ha fakta gällande de följder prishöjningarna får för Gotland.
I förmiddags offentliggjordes en hemställan som regionen skickat till regeringen. I hemställan kräver man en årlig kompensation på mellan 244 och 258 miljoner kronor. Det är mindre än en tjugondel av den kostnad regeringen satsade på bränslepriserna. Och för den knappa tjugondelen kan en hel landsända räddas.
Nu är det upp till regeringen att visa färg. Är Gotland värt att rädda för 250 miljoner, en summa som kan ses som en felräkning i den enorma statsbudgeten.