Ett nytt EU-direktiv gör det olagligt för blivande arbetsgivare att fråga om ens nuvarande lön på anställningsintervju. I ett försök att minska lönegapet mellan kvinnor och män så är det en av de lagar som är tilltänkta att hjälpa. Det är hög tid att man tar tag i dessa skillnader, både på europeisk och svensk nivå, men frågan är om det kommer att räcka?
Löneskillnaden mellan män och kvinnor i Sverige är i dagsläget cirka tio procent. Om man sedan räknar bort skillnader mellan yrkesval, ålder och utbildningsnivå och andra faktorer så återstår en löneskillnad på 4,8 procent som endast går att förklara från ett diskriminerande perspektiv. Den siffran borde vara noll.
Det enda landet som egentligen gjort "tillräckligt" är Island. Man hade ofta önskat att Sverige hade följt i deras fotspår. Men den här gången hann EU före. Att det kommer från EU är positivt då det omfattar så pass många fler länder. Det är dock lätt att vara lite skeptiskt till om det verkligen kommer fungera i praktiken.
EU har kartlagt anledningarna till varför det här gapet finns i Europa och att det saknas transparens lär vara en av anledningarna. Därför har man tagit fram det nya direktivet i hopp om att minska gapet. Fokus för direktivet ligger på just ökad transparens. Det kommer därmed bli olagligt i Sverige 2025 för en potentiell arbetsgivare att fråga om vad man har för nuvarande lön. Att arbetsgivaren lägger sig på en låg nivå i en förhandling utifrån ens nuvarande lön ska undvikas så mycket som möjligt. Tidigare diskriminering ska alltså inte kunna följa med en in i nya jobbet.
Det sägs ofta att den som innehar mer information har en starkare position inom förhandling. Det är väldigt lite som ger en arbetssökande mer ångest än att läsa "individuell lönesättning". För det betyder att arbetsplatsen kan ge en hur lite eller mycket lön som helst. Råkar en kvinna då tjäna mindre än sin manliga kollega på grund av sexism, så finns det väldigt lite att göra åt det. Man skulle varit bättre på att förhandla, brukar det heta. Så genom att ge anställda den information som man ofta saknar kommer förmodligen att göra det lättare att förhandla. Potentiella arbetsgivare behöver dessutom vara transparenta med hur löner ser ut för det jobbet man har sökt. Man kommer kunna veta vad ens kollegor tjänar.
Det finns fortfarande sätt för arbetsgivare att ge lägre lön till kvinnliga anställda om de verkligen vill det. Kvinnor hakar ofta efter i löneutvecklingen då de är mammalediga eller då de tar ut den största delen VAB. Det finns också en risk att direktivet leder till att man anställer fler män. Rent krasst så finns det antagligen arbetsplatser som tänker att om man inte kan anställa en kvinna till ett lägre pris så kan man lika gärna anställa en man.
Svenskt Näringsliv har kritiserat direktivet och menar att det utgör ett hot mot den svenska modellen. Det är en rätt märklig tolkning på ett direktiv som har i syfte att minska sexismen på arbetsmarknaden. Och dessutom väldigt märkligt. Direktivet kommer dessutom göra det tydligare för parterna vad som gäller och transparens är väldigt sällan dåligt. Inte minst i sådana här situationer.
Förhoppningsvis kommer direktivet leda till en minskning av gapet och rättvisare löner. Det är hög tid att en sådan lag införs, så anställda slipper förhandla i blindo. Och de företag som surar över att de förlorar billigare arbetskraft kommer nog avslöja sig med tiden. Och för dem gäller det att bara rätta sig i ledet.