I torsdags var det med anledning av Eurovision demonstrationer i Malmö. Det har förvisso varit skärmytslingar hela veckan. Främst vid graffittiväggen vid Knarkrondellen där klottersanerarna fått polisskydd då de målat över Hamasstöttande budskap.
Den stora demonstrationen hölls på Stortorget, en bra bit från arenan. Det pratades om allt från 5 000 till 10 000 deltagare. En rimlig bedömning är att siffran är under 10 000. Det var i alla fall inte de utlovade 40 000.
Intrycket som gavs är att Palestinafrågan är en minst sagt bred kyrka. Demonstrationen bestod nämligen av olika block med skiftande syn på vad som är en palestinafråga. Förutom palestinaflaggor syntes även flaggor med hammaren och skäran samt flagga från de iranska mullornas milis PMF.
Från arrangörernas mobila scen framfördes mer relevanta budskap som att sluta döda våra barn. Kruxet var bara att det anslutit ett tåg med mycket bättre högtalaranläggning. Härifrån skanderades att det var kapitalismens fel att Israel gått in i Gaza och att Sverige gått med i ”krigssekten Nato”, samt krav på att lösa detta med revolution. Ett visst underhållningsvärde uppstod sedan i falangernas försök att överrösta varandra. Vad blocken dock kunde enas om var de antisemitiska slagorden ”from the river to the sea”.
Ett annat särpräglat inslag var de som av hudfärgen att döma saknade uppenbar koppling till Mellanöstern och som gick bort till folksamlingen för att ta några selfies iförda palestinasjal och viftandes med palestinska flaggan. Sedan gick de igen. Trots komiken i detta och trots den antisemitism som skreks av vissa med faktiskt koppling till Mellanöstern var det ändå sorgligt att se hur palestinierna reducerats till en chic accessoar för Malmövänstern.
Detta syntes än mer under demonstrationen där bara palestinska flaggor tilläts, och som hölls utanför Eurovisionarenan. Här hölls tal i stället för att bara skrika slagord. Även om budskapet var delvis antisemitiskt ställdes också den intressanta frågan var de andra muslimska länderna är i allt det här. Trots att demonstrationen inte bara var skrikande, trummor och rök var den en flopp med runt 60 deltagare.
På kvällen blev det mer spänt med både omhändertaganden och pepparspray. Mycket var koncentrerat till området runt Folkets park där det under tävlingsveckan är ”Eurovision village”. Även nu framfördes högljudda krav på revolution. Vid minst ett tillfälle hindrade demonstranter trafiken, och bilisterna fick bromsa för Gaza. Möjligen hade man tagit intryck av klimatrörelsen. Greta Thunberg var ju trots allt på plats.
Det är tråkigt att se hur det mångkulturella Malmö inte klarar av en mångkulturell tävling. Ännu tråkigare är det att se så många från vänstersidan demonstrera mot en enda persons närvaro enbart grundat i hennes nationalitet. Socialismen är dålig i sig, men den blir bara värre av nationalism och etniskt fokus.