Ledare: Den opartiska staten behöver stärkas

Ändå är det just M som nu lanserar flera konkreta förslag för att stärka den liberala demokratin.
Det är partisekreteraren Gunnar Strömmer som presenterar förslagen i en debattartikel i DI (4/3). De handlar bland annat om att stärka äganderätten, den offentliga förvaltningens opartiskhet och enskilda tjänstemäns ansvar. Men M vill också stärka demokratin genom att rulla tillbaka politik som Löfvenregeringen har drivit. Det rör till exempel att stärka självständighet för press och forskning som mottar statligt stöd, där regeringen har drivit på för godtyckliga krav på särskilda värderingar.
Genom sina förslag visar M att partiet vill fortsätta stärka institutioners och människors självständighet gentemot politiska strömningar. Det skulle till exempel kunna vara en garant mot Sverigedemokraternas svulstiga ambitioner inom kulturpolitiken, om ett framtida valresultat skulle ge partiet ett sådant inflytande. Men det är också värt att understryka att Socialdemokraterna har utnyttjat och utnyttjar möjligheter att politiskt styra sådant som ska vara oberoende. Ett exempel på det är återkommande utnämningar av S-vänliga myndighetschefer.

Inkluderat i Moderaternas lista finns också förslaget att skilja på valdagarna för riksdag respektive kommun och region. Det skulle göra väljarna mer uppmärksamma på den lokala politiken, eftersom rikspolitiken inte skulle ta all uppmärksamhet i valrörelsen, och därmed skulle ansvarsutkrävandet stärkas.
När den gemensamma valdagen infördes 1970 var tanken att kopplingen mellan riks- och kommunpolitiken skulle stärkas. Men den funktionen är svagare i dag, när det till exempel finns många lokala partier. Även bland de stora riksdagspartierna finns det anledning att ge väljarna större möjligheter att bestämma sig utifrån vad de lokala företrädarna lovar och hur de sköter sig.
Skilda valdagar har föreslagits i riksdagen tidigare, men röstats ned. Och det skulle förmodligen vara till flera riksdagspartiers nackdel, eftersom två tredjedelar av väljarna röstade på samma parti i alla tre val 2018, enligt en analys från SOM-institutet. Partiet vars väljare var mest lojala var Socialdemokraterna. Men andelen som röstar på olika partier, så kallad röstdelning, har trots allt ökat stadigt sedan 70-talet. Det är ännu en anledning till att ge väljarna bättre förutsättningar att göra informerade val på alla nivåer.

Genom de konstitutionella förslagen visar M upp en klarsynthet, som skulle behövas i fler av partiets politikområden. Det borgerliga alternativet till regeringsmakten handlar inte bara om att rulla tillbaka staten där den inte behövs, utan också om att stärka statens opartiskhet där den är som viktigast. Lika för alla.